Regeringens skolreformer är riktiga och nödvändiga för att vända utvecklingen i den svenska skolan. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har i stort sett samtliga aktörer inom skolan med sig. Det räcker tyvärr inte för Björklund. Det är i klassrummen ute i kommunerna som det slutligen avgörs hur det kommer att gå.
Seminariet Elever i fokus för skola i världsklass i Visby på onsdagen visade tydligt på problemen i skolan. Och nästan lika tydligt på lösningarna. Det handlar helt enkelt om att titta på dem som har lyckats. Enligt McKinseyrapporten How the worlds most improved school systems keep getting better är det heller inga trolleritricks som behövs.
I Long Beach, Kalifornien, är det till exempel så enkelt som att alla undervisningsmetoder som ger goda resultat genast sprids vidare enligt ett utarbetat system. Andra exempel från just USA visar rektorer som tillbringar 80 procent av sin tid i klassrummet och ständigt ger lärarna återkoppling, också enligt ett strukturerat system. Och skolresultaten har gått från mediokra till strålande.
När nu regeringens skolreformer (skollag, läroplan, nytt betygssystem, reformerad lärarutbildning med legitimation) ska börja implementeras ute i kommunerna bör man alltså försöka riva murarna mellan klassrummen och in till skolledningen. Och det är förstås lättare sagt än gjort i en struktur som legat fast i många decennier.
Det känns helt avgörande att enskilda lärare nu känner att det är idé att ta tag i detta arbete. Det måste löna sig att ta ansvar för att utveckla undervisningen i sitt ämne på sin skola, och att leda lagarbetet i förändringsprocessen. Talet om karriärvägar för lärarkåren måste bli verklighet och det måste också synas i lönekuvertet.
Läget i skolan är tämligen dåligt, men inte fullt så illa som en del vill göra gällande då det även i dag finns gott om goda exempel runt om i kommunerna. Det kommer dock att ta tid att få ”en skola i världsklass”. För lång tid, säger Mikael Damberg (S), skolpolitisk talesperson, i Almedalen, något han säkert kommer att upprepa många gånger fram till valet 2014. Men han talar mot bättre vetande. Sex år är ett riktmärke för skolutveckling, enligt McKinsey, och flertalet av reformerna är knappt en vecka gamla.
Resurser är inte heller en prioriterad fråga de närmaste åren, enligt nya generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström. Nu är det organisationen somprioriteras. Ekström kan visa sig bli den bästa rekrytering Alliansregeringen gjort hittills. Hon kommer inte att vara direkt inblandad när 290 skolsystem ska byta inriktning, men finns i bakgrunden och håller i taktpinnen.
Om hon mot förmodan skulle tappa greppet finns en parallell process att hoppas på, då utredningen om skolans kommunalisering ska vara klar i höst. Då kan det vara dags att fundera på ännu en genomgripande reform: ett återförstatligande av skolan.