Post-industrialiseringen med övergången till ett tjänstebaserat kunskapssamhälle där kampen för överlevnad, hunger och hot av andra slag är avlägsna, har i sin tur gett upphov till en måhända
ännu större kulturell revolution på värderingsplanet.
Från att sätta "överlevnadsrelaterade" värden som ekonomisk trygghet och fysisk säkerhet högst sker det nämligen i dessa välmående samhällen, där Sverige marscherar först, en övergång i riktning mot att i allt högre grad betona värden som tar sikte på avvisande av auktoriteter, livskvalitet, självförverkligande, kreativitet, livsstilstolerans och förtroende för varandra. Till skillnad mot de tidigare materialistiska värderingarna blir i stället post-materialistiska värderingar dominerande.
Enligt mannen bakom allt detta, Ronald Inglehart vid Michigan-universitetet, är det som pågår inget mindre än en 'tyst' revolution. Alltsedan 1977 har han skrivit om denna process, nu senast i boken Modernization, Cultural Change and Democracy (2005).
Till skillnad från Marx är det dock inte teorier han ägnar sig åt. Inglehart har med hjälp av ett stort antal forskarkollegor i alltfler av världens länder sedan början av 1980-talet byggt upp en successivt växande databas byggd på enkäter till slumpvis utvalda medborgare, World Value Surveys.
Värderingsförskjutningarna får enorma konsekvenser för samhällens politiska och sociala organisation. Skiftet från traditionell kultur till en sekulärt-rationell gav upphov till nationalstater, centrala byråkratier och hierarkiska politiska institutioner. Politikens innehåll kretsade under lång tid kring ekonomi, utrikespolitik och försvarspolitik, helt i enlighet med de prioriteringar av ekonomisk och fysisk överlevnad som folket, och också eliterna, då gjorde. Det stora politiska projektet blev att bygga välfärdsstater, att trygga existensen.
Därigenom läggs också grunden för nästa kulturskifte, där inte längre existentiell trygghet utan bejakande av olikhet, jämlikhet och öppenhet blir tongivande. Men också denna gång leder folkets förändrade värderingar till att politiken stöps om. Vi ser början på den processen i Sverige. Partierna marginaliseras, ideologierna minskar i betydelse. Innehållet i politiken fokuseras alltmer på rättigheter, emancipation för kvinnor, minoriteter, homosexuella.
Inglehart gästade Uppsala i förra veckan. I fredags promoverades han till hedersdoktor vid teologiska fakulteten. Det kan tyckas märkligt att den som mer än någon annan bidragit till, om än inte avsiktligt, att upprätta Marx aningen förlorade heder tilltalar teologerna av alla.
Men Inglehart visar att inte bara Marx utan även en annan sociologisk förgrundsgestalt som fäste större vikt vid religionens betydelse, Max Weber, var på rätt spår. Även Freud är faktiskt med på ett hörn. För vad undersökningarna visar är att värderingsförändringarna följer ett generationsmönster. De ekonomiska förhållanden som råder i samhället som helhet när man växer upp är helt avgörande för att forma värderingar. Om industrialiseringens barn fortfarande kände otryggheten flåsa dem i nacken under sin uppväxt och bär med sig den känslan även in i ålderdomen så öppnar post-industrialiseringens barn sig mot omvärlden och släpper in det mesta, känt som okänt.
Ingleharts insikter är högst användbara även i det lilla livet. När farfar, född 1919, talar om för barnbarnen, födda på 1980-talet, att de ska spara till eget boende, förfasar sig över att den straighta dotterdottern går på gayklubb och ondgör
sig över att alla gymnasister vill bli skådespelare, musiker eller 'jobba med media' är det faktiskt som det ska vara. Så talar en materialist. Och post-materialisten, tolerant som hon är, lyssnar leende och gör sedan ändå precis som hon själv vill.
Li Bennich-Björkman
Docent i statskunskap och fristående kolumnist i UNT
Docent i statskunskap och fristående kolumnist i UNT