Hamasregeringen kan inte betraktas som en regering vilken som helst så länge Hamas inte erkänner Israels rätt att existera. Men kontakter med företrädare för Hamas kan ändå vara motiverade om de används till att klargöra vilka förväntningar omvärlden har på organisationen och på den nya palestinska regeringen. Att bjuda in Hamasrepresentanter i syfte att solidarisera sig med vägrarlinjen är något helt annat.
En generell blockad eller isolering av palestinierna eller den palestinska myndigheten med Hamas program som motivering är direkt kontraproduktivt. Det stärker med all sannolikhet de mest rigida krafterna inom Hamas och straffar palestinierna generellt. Risken för att den palestinska myndigheten helt bryter samman är uppenbar.
Insikten om detta har nu fått den s k kvartetten, FN, EU, USA och Ryssland att återuppta biståndet till palestinierna, låt vara i begränsad omfattning. Den lösning som valts, för att inte släppa trycket på Hamas, är att kanalisera biståndet via president Mahmoud Abbas kontor. Också Israel har godkänt planen.
Någon långsiktig lösning är det inte. Men det är i alla fall en öppning som borde kunna leda till en mer genomtänkt hållning. Trycket på Hamas måste bestå, men en "belägring" av hela Palestina är inte rätt metod.