Det råder brist på skollokaler i Uppsala kommun, för de yngre barnen och eleverna. För samtidigt som antalet gymnasieelever fortsätter att sjunka, fylls förskolan och grundskolans tidiga årskurser av stora barnkullar. Förra veckan presenterade kommunen därför en ny lokalförsörjningsrapport. Och till skillnad från den rapport som lades fram tidigare i höstas (om gymnasieskolan), handlar det inte längre om skolnedläggningar. Tvärtom.
Inom de närmaste åren måste nya skolor byggas i Uppsala. För förskolan är situationen inte lika ansträngd som för grundskolan, i alla fall om man ser till läget för hela Uppsala. Behovet ökar med 50-100 barn årligen, men tidigare åtgärder gör att kapaciteten ligger strax över behovet. Men marginalerna är små. Det räcker med att antalet barn bara blir något större, för att kapaciteten ska slå i taket.
För grundskolan ser det tuffare ut. Kommunen räknar med att behovet stiger med 400-600 platser varje år. Och redan om något år kommer det inte finnas plats för alla elever, om inte nya lokaler kan ställas i ordning. Behovet av nya lokaler fördelar sig heller inte jämnt över kommunen. Det är i centrala Uppsala och Luthagen som den största bristen väntas. Även i Storvreta, Gamla Uppsala, Löten, Sunnersta, Ulleråker och Polacksbacken kan det bli problem.
Skolbristen är dock ett angenämt problem för kommunens alliansmajoritet. Det svåra är inte att bygga nya skolor. Det är först och främst en finansierings- och planeringsfråga. För- och grundskolor måste ju av nödvändighet leva upp till kravet om geografisk närhet – de förväntas finnas i barnfamiljernas närområde.
Det är också därför som förvaltningen kan lägga fram en rapport som inte presenterar några skarpa förslag. I stället bjuder man nu in medborgarna till en ”dialog för att få möjlighet att framföra tankar, idéer och synpunkter som utredningen kan ta med i förslagen till åtgärder”. Skulle man bjuda in till samma dialog vid skolnedläggningar, vore det upplagt för en svekdebatt. Ingen skulle föreslå en nedläggning av den ”egna” skolan. Men är detta inte ett sätt för kommunpolitikerna att fly sitt ansvar?
Tuffa prioriteringar krävs ju när en begränsad kommunkassa ska räcka till både äldreboenden och förskolor. Och trängseln i klassrummen och långa köer till förskolorna är ju verkligen inga valvinnare. Ändå är det ingenting mot den kritik som följer efter en skolnedläggning. Beslutet att flytta verksamheten vid GUC till andra lokaler visar tydligt detta.
Att den här gången ge inflytande till brukarna innebär därför inte att medborgarna förlorar möjligheten att ställa partierna till svars för sina beslut. Föräldrar, elever, förvaltning och förtroendevalda är ju överens om vad som måste ske. Däremot kan utbyggnaden ske på olika sätt. Det måste vara partiernas roll att presentera olika alternativ. Då kan väljarna utkräva ansvar.