Ett år med slöjförbud
När eleverna i Frankrike får sommarlov om några veckor har de tillbringat ett skolår med den lag som förbjuder framträdande religiösa symboler i statliga skolor.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
I Frankrike motiveras lagen framför allt utifrån idén om det offentliga livets konfessionslöshet, en princip som haft en central betydelse inom fransk politik alltsedan separationen av kyrka och stat i början av förra seklet. Lagens förespråkare har framhävt vikten av en statlig skola där eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen i en objektiv miljö fri från religiösa symboler.
Men även feminister - såväl infödda franska som muslimska - har varit pådrivande för ett slöjförbud. Bland de feministiska grupper som ställt sig bakom lagen finns Varken horor eller kuvade, en organisation som startades som en reaktion mot det våld som drabbar många flickor och kvinnor i franska förortsghetton.
Organisationen var bland de första som för några år sedan slog larm om fenomenet "tournante" - gruppvåldtäkter där flera pojkar turas om om en flicka och som blivit en form av initiationsrit bland unga män i landets segregerade förorter. Inom Varken horor eller kuvade ser man slöjan som en kränkande symbol för en förlegad kvinnosyn som många flickor väljer att bära för att betraktas som respektabla av förorternas pojkgäng och därigenom skydda sig mot sexuella trakasserier och våld. Man menar också att många flickor tvingas på huvudduken av sina familjer, ofta snarare utifrån grumliga föreställningar om en kvinnas ärbarhet än av religiös övertygelse. Därför ser man slöjförbudet som ett sätt för staten att ge tyngd och legitimitet åt muslimska flickors kamp för att själva få bestämma över sina liv.
Förvisso kan slöjan med rätta kritiseras för att vara ett uttryck för en tvivelaktig syn på kvinnan. Det gäller särskilt dess mer extrema, heltäckande varianter. Men feminister i Väst måste samtidigt finna sig i att slöjan är laddad med ytterligare symbolik - i ett tilltagande islamskeptiskt Europa är slöjan en symbol för muslimsk identitet, som av många bärs med stolthet i protest mot omgivningens fientlighet.
Om syftet med slöjförbudet är muslimska flickors integration och egenmakt, silar det mygg och sväljer kameler när det stänger ute de flickor som inte vill eller inte kan gå till skolan utan slöja. Hittills under året har ett fyrtiotal flickor i Frankrike stängts av från undervisningen sedan de inte velat ta av sig sina huvuddukar. Därtill ska läggas alla de som på eget initiativ har lämnat den statliga skolan sedan lagen trädde i kraft.
Dessa flickor är idag hänvisade till undervisning som organiseras i moskéerna och av föräldrar eller andra frivilliga vuxna. På så vis isolerar lagen de allra djupast troende flickorna - eller de vars föräldrar inte vill släppa iväg dem till skolan utan slöja - från franska skolkamrater och från den dagliga kontakt med det franska samhället som skolan hade kunnat ge dem. Därmed försämrar man ytterligare deras utsikter att integreras i det franska samhället.