Ett europeiskt ödesval

Uppsala2004-10-30 01:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Alldeles före valet pekar opinionsmätningarna på dött lopp mellan huvudkandidaterna. Så är det i USA och så är det också i Ukraina där första omgången av årets viktigaste europeiska val hålls i helgen.

En mycket stor andel av Ukrainas befolkning, i synnerhet bland de yngre, ser en anknytning till det demokratiska Europa som sitt lands naturliga väg i framtiden. Men den klass av s k oligarker, funktionärer i sovjetsystemets tjänst som använde sina positioner för att kapa åt sig väldiga rikedomar när Sovjetunionen kollapsade, tänker inte ge sig.

Helgens presidentval står därför mellan två ovanligt tydliga alternativ. På ena sidan finns en folkrörelse som kämpar för fria och korrekta val, fria medier, en normal rättsstat och närmande till EU. Dess presidentkandidat är Viktor Jusjtjenko, en tidigare premiärminister som gjort mycket för att modernisera och öppna Ukrainas ekonomi.

På den andra sidan finns olika finansgrupper med nära koppling till Ryssland. Deras förstahandsalternativ var att i strid med författningen förlänga den sittande presidenten, Leonid Kutjmas, mandat. När det misslyckades nominerades den nuvarande premiärministern Viktor Janukovitj som inför valet öppet backats upp av Rysslands president Putin.

Jusjtjenko har länge lett klart i opinionsmätningarna, men en orgie i sabotage, påtryckningar, hot och smutskastning i de regeringskontrollerade medierna har nu jämnat ut styrkeförhållandena. Oppositionens anhängare håller också regeringen ansvarig för två egendomliga mordförsök på Jusjtjenko.

Ukraina skiljer sig alltså från både Ryssland och Vitryssland, där diktatorn Lukasjenka nyligen ohotad kunde arrangera sitt eget omval. I Ukraina finns en stark demokratisk rörelse som inte vill finna sig i att dagens makthavare stjäl valet. Men om den är tillräckligt stark för att också lyckas i sin föresats är mycket osäkert. Många fruktar våldsamheter om valet inte får hållas under någorlunda korrekta former.

Paralleller finns till Serbien där en folklig revolt till sist gjorde det omöjligt för Milosevic att hålla fast vid makten och till Georgien där flagrant valfusk i höstas ledde till ett fredligt maktskifte. Men hur kommer Putins Ryssland att agera om de styrande i det mycket större Ukraina försöker stjäla valet och ber om hjälp att slå ned protesterna med våld?

Om ingen får mer än hälften av rösterna på söndag så hålls ännu en valomgång den 21 november. USA agerar nu på olika sätt för att försöka begränsa det väntade fusket. EU däremot tycks inte bry sig. Det enda EU-land som verkligen försöker använda sitt inflytande i Kiev är Polen. Men om Ukraina slår in på samma väg som Ryssland och Vitryssland eller om valfusk i stor skala leder till oro så är det ett hot också mot EU.

Läs mer om