Sverige ”rasar i trygghetsligan”, konstaterar flera medier på måndagen. Enligt rapporten Svenska socialförsäkringar har flera länder passerat Sverige och den svenska arbetslöshets- och sjukförsäkringen är nu på sin höjd genomsnittlig inom OECD. Sverige är därmed på väg att lämna det vi kallar den svenska modellen, konstaterar rapportförfattaren Joakim Palme. Han är tydlig med att Sverige har gått från en önskvärd situation till en icke önskvärd, med ”sämre sociala rättigheter rakt över”, som han säger till SvD (21/5).
Men den lovordade svenska modellen innehöll inte bara guld och gröna skogar för svenskarna. Den generösa a-kassan, till exempel, innebar på 1970- och 1980-talet också hög inflation, inga reallöneökningar och att det för många arbetslösa helt enkelt inte lönade sig att börja jobba. Det var kanske en önskvärd situation för vissa, men inte för landets konkurrenskraft eller för skattebetalarna som finansierade försäkringen.
Den drastiska ”försämringen” under de senaste fem åren beror också till stor del på att jobbskatteavdraget gjort det mer lönsamt att arbeta. Det är visserligen en vanligt förekommande ståndpunkt i den svenska politiska debatten, att ”klyftorna ökar” när vissa får det bättre, men det betyder likväl ingenting i sak för den sjukes eller den arbetslöses situation.
Med detta sagt är det ändå så att urholkningen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen har gått för långt. Maxtaket i a-kassan på 18 700 kronor (knappt 15 000 kronor före skatt med 80 procents ersättningsnivå) har legat still i många år. Det är därmed snart bara var tionde arbetslös som verkligen får 80 procent av lönen i ersättning.
Regeringen har gått från att säga att detta är fråga om arbetslinjen till att det är en prioriteringsfråga i budgeten. Men kravet på att a-kassan ska höjas är nu närmast enhälligt från en rad organisationer och det är dags för regeringen att lyssna och åtminstone hämta in något av tappet mot de generella prisökningarna. Taket måste också höjas för att a-kassan ska fungera som det är tänkt, en omställningsförsäkring med en nedtrappad ersättning efter 200 dagar. Många får nu maxbeloppet under hela sin arbetslöshet.
A-kassan urholkas också för att många väljer att avstå från det frivilliga medlemskapet. En obligatorisk a-kassa har också varit inriktningen i regeringens arbete, men utan att man lyckats hittills. Förhoppningarna sätts nu till den pågående socialförsäkringsutredningen som beställt den aktuella rapporten och som lämnar sitt slutbetänkande om ett år.
Men nivån i a-kassan är ingen fråga för utredningen, det är en ren budgetfråga som bör regleras i september inför 2013. Principen om att försäkringen ska täcka inkomstbortfallet vid arbetslöshet är satt ur spel när maxtaket ligger under 50 procent av genomsnittslönen i Sverige.