Ett mönster av valfusk

Uppsala2005-12-09 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
- Jag tror att den nuvarande presidenten kommer att besluta om vem som blir hans efterträdare. Detta uttalande av Dariga Nazarbajeva, dotter till Kazakstans president Nursultan Nazarbajev, säger lika mycket om tillståndet i Kazakstan som långa rapporter från internationella val­observatörer.
Nazarbajev "vann" i helgen för tredje gången presidentposten i Kazakstan. Hans dotter, som kontrollerar stora delar av landets näringsliv, räknar enligt samma uttalande med att själv bli president efter nästa val. Men det är alltså pappa som bestämmer.

Det väsentliga med valet i Kazakstan är inte valet i sig utan att det bekräftar ett mönster som numera är mycket tydligt, efter den chock som revolutionerna i Georgien, Ukraina och Kirgisien blev för de styrande i andra f d sovjetstater. De tre revolutionerna har hittills lett till blandade resultat i de länder där de genomfördes. Men i de auktoritärt styrda grannländerna har makthavarna utvecklat gemensamma tekniker för att förhindra en fortsättning.
En av dessa tekniker kallas av internationella observatörer för "kloning". Man bildar konstgjorda partier för att dra röster från verkliga oppositionsgrupper. Det just nu mest uppmärksammade exemplet är det ryska partiet Rodina (Fosterlandet) som i all hast skapades av Kreml inför det senaste parlamentsvalet för att dra röster från kommunisterna. Försöket blev så framgångsrikt att Rodina inför stadsfullmäktigevalen i Moskva nyligen förbjöds att ställa upp eftersom det nu blivit ett hot också mot
Putins lokala allierade.
Samtidigt har man utvecklat stor skicklighet i att hota väljare, begränsa press- och mötesfriheten, se till att pålitliga personer röstar flera gånger etc. I Ukraina demonstrerades detta i stor skala för ett år sedan och likadant var det nu i Kazakstan. För att inte provocera omvärlden alltför mycket nöjer man sig numera med att låta regimens kandidater få 70, 80 eller 90 procent av rösterna — i stället för 99,9 som var brukligt under sovjettiden. Har man tur kan man, som i Azerbajdzjan tidigare i höst, få omvärlden att tro att utvecklingen trots skönhetsfläckar ändå går åt rätt håll.

I vår är det val i ännu en auktoritärt styrd f d sovjetstat, Vitryssland. Styrkeförhållandena mellan regimen och oppositionen är till det yttre ungefär desamma som i Kazakstan. Men Vitryssland är närmaste granne med Polen, Litauen och Ukraina och kan inte i evighet isolera sig från inflytande utifrån.
Få tror att regimen i Vitryssland på allvar hotas denna gång. Men val utan fusk törs den inte genomföra.
Läs mer om