SL:s ledning såg till slut ingen annan möjlighet att garantera säkerheten för personal och passagerare än att avbryta tågtrafiken och ersätta den med bussar. Beslutet har självfallet medfört stora olägenheter för de tusentals pendlarna i området och kritiken har varit stark.
Åtgärden är förvisso drastisk - men dessvärre nödvändig. Hade tågtrafiken fortsatt i höstmörkret vet ingen hur det hade slutat. Faran för olyckor var överhängande och SL kunde naturligtvis inte ta på sig ansvaret för att något sådant skulle kunna inträffa.
En liknande åtgärd vidtogs för nattrafiken till Stockholmsförorten Tensta. Nu anses dock säkerheten tillfredsställande varför trafiken har återupptagits på försök.
Attentaten mot kollektivtrafiken i Storstockholmsområdet är i första hand ett lokalt problem. Hela det känsliga kommunikationssystemet i rikets mest folkrika region äventyras. Men problemet har större räckvidd än så. Stenkastningen mot tunnelbana och pendeltåg må vara ett Stockholmsproblem men polisens dåliga resurser liksom de återkommande kraven på medborgargarden är ett nationellt problem eftersom de blottlägger en oförmåga hos statsmakten att fullgöra sin mest grundläggande uppgift - att garantera medborgarna säkerhet.
Enligt uppgifter i pressen "vet" man vilka som ligger bakom attentaten. Det är, hävdas det, ungdomsgäng i förorterna som i brist på bättre sysselsättning attackerar infrastrukturen. Det paradoxala är att denna vetskap inte hjälper långt. Den institution i samhället, polisen, som har som primär uppgift att svara för säkerheten är alltid någon annanstans, oklart var.
Det ser inte heller ut som om polisen kommer till Nynäsbanans hjälp i brådrasket. Länspolismästaren Carin Götblad säger i en kommentar att hon ska "försöka styra om resurserna till området". Det låter ju inte som om läget bedöms som akut. Polisen kanske rycker ut, vilken vecka som helst.
Om inte polismaktens förmåga att upprätthålla ordningen i landet återupprättas kommer troligen kraven på medborgargarden att intensifieras. Men ingen annan institution än polisen kan tillåtas utföra polisiära uppgifter. Polisen och endast polisen äger våldsmonopolet. Ingen annan än en polis kan med våld förhindra att brott begås.
Redan nu kommer också propåer från många håll om att väktare bör få ta över en del av polisens uppgifter. Visst kan väktare ta hand om en del ordningsproblem, som t ex att vid behov övervaka kollektivtrafiken, men de ska inte ta över polisens grundläggande uppgifter.
Tidningen Expressen påminner på ledarplats om att den dåvarande borgmästaren Rudolph Giuliani med sitt nolltolerans-program lyckades göra New York till USA:s säkraste storstad med en brottsstatistik som är lägre än Sverige med en ungefär lika stor befolkning som New York.
Förutsättningen för en sådan utveckling i Sverige borde finnas men då måste regeringen och justitieminister Thomas Bodström inse problemets djup - och att det helt enkelt behövs fler poliser. Nu!