Ett sjukt förslag
LEDARE Är det arbetsgivarnas fel att svenskarna är världens sjukaste folk? Då borde ju svenska arbetsmiljöer vara de sämsta i världen. Så är knappast fallet, men regeringen vidhåller att arbetsgivarna är ansvariga.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Samtidigt sänks arbetsgivaravgiften så att förändringen inte ska kosta arbetsgivarna mer än nu. Mindre företag får ett visst skydd mot höga kostnader. Arbetsgivarnas skyldighet att betala för den tredje sjukveckan slopas.
För att stimulera arbetsgivarna att ingå kollektivavtal om satsningar på företagshälsovård, arbetsmiljö och rehabilitering får de företag som år 2007 slutit sådana avtal fortsätta att betala 15 procent av sjuklönen medan företag som inte gjort det får betala 25 procent.
Som väntat är arbetsgivarna kritiska till förslaget. Sjukfrånvaron är väldigt olika i olika företag. Industriföretag med många lågutbildade och många kvinnor har ofta högre frånvaro. Tjänsteföretag med högavlönade män har låg frånvaro.
Också regionalt skiljer sig sjukfrånvaron. Den är oftast högre i Norrland än i södra Sverige. Arbetsplatser med mycket personal i förhållande till omsättningen, till exempel vården, missgynnas i förhållande till företag där antalet anställda är
förhållandevis litet, till exempel i vissa industrier och finansföretag.
Det är synnerligen angeläget att något görs för att få ned de höga svenska sjuktalen. Visst är det så att företagen i viss mån kan påverka sjukkostnaderna. Undersökningar visar att frånvaron är mindre på arbetsplatser som uppfattas som trevliga och där de anställda kan påverka sin egen situation.
Men därifrån är steget långt till att det är arbetsgivarna som är den främsta orsaken till sjukfrånvaron. Frånvaro kan ha mängder av olika orsaker, alltifrån problem i äktenskapet, vantrivsel på jobbet, rent fusk, konflikter med chefen, struliga barn, bristande motion, övervikt, ärftliga sjukdomar med mera.
Av detta kan arbetsgivaren i någon mån påverka arbetsmiljön och i bästa fall konflikter med chefen. Men regeringen ser bara dåliga arbetsgivare.
Det enklaste sättet att få ned sjukfrånvaron är förstås att sänka ersättningen. Man kan också tänka sig att ge en hög ersättning i början av sjukfrånvaron och sedan trappa ned den. Men sådana system drabbar hårt och orättvist. En bortre parentes för sjukersättningen vore i så fall lättare att acceptera.
Regeringens förslag kommer att göra avtalsrörelsen mer komplicerad genom att somliga arbetsgivare gynnas medan andra missgynnas. Arbetsgivarna blir sannolikt mer ovilliga att anställa handikappade och äldre eller kvinnor i barnafödande ålder. Motdraget kan bli att arbetsgivarna ändrar i de nuvarande kollektivavtalade sjuklönesystemen, vilket kommer att skapa nya konflikter.
Inte mycket talar för att regeringens förslag leder till minskade sjukskrivningar. En bortre parentes för sjukskrivning och samverkan mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen och vården för att få de sjukskrivna tillbaka till någon form av arbete borde prövas. Det är ingen bra idé att lägga på arbetsgivarna mer kostnader i ett läge då det framför allt behövs fler jobb.