De närmaste åren kommer tillgången till verksam antibiotika att minska. Få läkemedelsföretag ägnar sig åt forskning och de som försöker hitta nya och effektiva klasser av antibiotika lyckas inte alltid. Nyligen avbröt exempelvis Glaxo Smith Kline flera kliniska studier, sedan de bakterier antibiotikan var tänkt att bekämpa redan på försöksstadiet utvecklat resistens.
De flesta har växt upp i trygg förvisning om att antibiotika kan ta död på den mest envetna bakterieinfektion. Många är dessutom så övertygade om dess läkekraft att de kräver att få en kur, även då de drabbats av virus då antibiotika är en lika effektiv bot som sockerpiller. Vid en internationell jämförelse är visserligen svenska läkare restriktiva i sin förskrivning: Ändå förekommer det inte sällan att läkare mot bättre vetande går sina patienter till mötes och skriver ut antibiotika i onödan. Överförskrivningen har bidragit till att allt fler bakteriestammar blir multiresistenta.
Överutnyttjandet finns även inom djurhållningen, där antibiotika används i alltför generösa mängder. Även på detta område kan man invända att antibiotikan vid en internationell jämförelse används restriktivt. I andra delar av världen används exempelvis antibiotika som tillsatsmedel i foder för att öka djurens produktion och tillväxt. Det har varit förbjudet i Sverige sedan 1986.
Framväxten av antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot vår folkhälsa. Under 2011 ökade exempelvis de anmälda fallen av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) med 19 procent jämfört med 2010. Varför ökningen var så stor just 2011 är oklart, men en orsak kan vara att sjukvården blivit bättre på att testa och därmed upptäcka smittade personer.
MRSA, som tidigare var mest känd som sjukhussjukan sprids numera främst ute i samhället. Antalet som smittas på sjukhusen har dock mer än halverats sedan 2006. Det finns anledning att uppmärksamma detta faktum. För det visar att man ofta med relativt enkla åtgärder, som förbättrade hygienrutiner, kan minska smittorisken.
Det visar också att var och en kan bidra i kampen mot multiresistenta bakterier. Det kan vara något så enkelt som förbättrad handhygien eller att inse att exempelvis inte allt halsont kan botas med några piller i en ask.