Visserligen var det ett antal goda förslag som presenterades i går. Flexibel skolstart är ursprungligen ett borgerligt krav som nu antagits av regeringen. Dessutom vill man få bukt med problemet med den höga andelen obehöriga lärare i skolan.
Men den som väntade sig mer inspirerande förslag än så från skolministern blev besviken i går.
Skolministerns förslag kom bara några dagar efter utbildningsminister Leif Pagrotskys högskoleproposition. Pagrotskys program för att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen innebär i många hänseenden ett brott med den tidigare socialdemokratiska utbildningspolitiken, i sitt fokus på förbättrad kvalitet och högre krav på studenterna.
Regeringens nya linje för den högre utbildningen borde gå igen även i en ny skollag. Krav på blivande studenter att ha bättre kunskaper i språk och matematik innebär att eleverna måste uppmuntras att ta sina språk- och matematikstudier på större allvar redan i grund- och gymnasieskolan.
@3a Text:
Men några sådana visioner gav skolministern inte uttryck för i går. Inte minst hade han svårt att få ändarna att gå ihop när han skulle argumentera för det nya förslag som innebär att elever inte längre ska behöva vara godkända i svenska eller engelska på gymnasiet för att vara behöriga till högskolan. Har man godkänt i tillräckligt många andra ämnen så kan man nog svenska ändå, argumenterade skolministern.
Tydligt är också att Baylan väljer att ignorera betygen. I dag får svenska elever betyg först i årskurs åtta. Då är det bara ett år kvar innan det är dags att söka till gymnasiet, vilket är alldeles för sent.
Betyg och skriftliga omdömen ger elever en uppfattning om hur de presterar. Men det innebär också att läraren blir tvungen att se till att elever faktiskt lär sig något på lektionerna — och inte bara slussas vidare från ett stadium till nästa.
En ljuspunkt i gårdagens förslag var dock skolministerns fokus på disciplinära åtgärder. Socialdemokratisk skolpolitik har länge grundats på uppfattningen att elever och lärare i samförstånd ska kunna prata sig fram till lösningar på de problem som uppstår i klassrummen, och att disciplinära åtgärder därför egentligen inte behövs. Möjligheten för lärare att, om nödvändigt, avvisa stökiga elever från klassrummet har man betraktat som något som hör den gamla, auktoritära skolan till.
Den senaste tidens rapporter om den försämrade studieron i skolan tycks dock ha gjort intryck på regeringen. I förslaget till ny skollag har arbetsron fått hamna i fokus och skolministern vill nu ge lärarna ett antal nya befogenheter för att skapa ordning i klassrummen.
@3a Text:Bland annat ska elever kunna bli tvungna att stanna kvar efter lektionstid och lärare ska ha rätt att beslagta mobiltelefoner. Även regeringen har nu insett att det är svårt för en elev att koncentrera sig på vad läraren säger om hon eller han samtidigt sitter och sms:ar med kompisarna.
Att regeringen nu är beredd att fokusera på disciplinära åtgärder för att återskapa studieron i skolorna är lovvärt. Dock måste reglerna göras ännu tydligare. Lärare måste uppleva att de har stöd från politiker, myndigheter och skolledare för att skapa ordning i klassrummen.