EU-förhandlingar på prov
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Beslutet kom samtidigt som Serbiens tidigare fiende Kroatien fick börja sina förhandlingar om medlemskap. Dit är vägen ännu mycket lång för Serbien-Montenegro. Men båda besluten kan innebära att ett nytt kapitel äntligen kan öppnas i det f d Jugoslaviens historia.
Men båda besluten bygger också på bedömningar som i värsta fall kan visa sig vara alltför optimistiska. EU kräver av både Kroatien och Serbien att länderna fullt ut samarbetar med FN:s krigsförbrytartribunal. I Kroatiens fall föregicks beslutet att inleda medlemskapsförhandlingar med EU av ett uttalande från tribunalens chefsåklagare Carla del Ponte, med innebörden att landet nu anstränger sig att leva upp till EU:s krav. I så fall har EU:s tydliga markering i samma fråga tidigare i år haft önskad effekt.
I Serbiens fall handlar det om Ratko Mladic som bl a anses vara ansvarig för massakern i Srebrenica och om den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic. Också här har EU-ministrarna funnit att Serbien under sin nya ledning anstränger sig att leva upp till de krav som ställs. Av allt att döma nådde processen inom Serbien en vändpunkt i somras då en privat videoupptagning från Srebrenica visades i serbisk tv och framkallade mycket starka reaktioner.
De styrande i Kroatien och Serbien kan mycket väl ha velat samarbeta med tribunalen redan tidigare. Men de har samtidigt fruktat för reaktionerna från delar av den egna befolkningen som ser det egna landet som orättvist förföljt av omvärlden och betraktar också svårt belastade personer som nationella hjältar.
Sådana stämningar kan inte tillåtas påverka de två Balkanländernas politik om de vill bli medlemmar i det demokratiska Europa. EU:s utvidgningskommissionär, finländaren Olli Rehn, har också klargjort att utvecklingen kommer att följas mycket uppmärksamt.
I Serbiens fall tillkommer ytterligare en aspekt. Associationsförhandlingarna förs med Serbien-Montenegro, en statsbildning som mest existerar på papperet. Under 2006 kommer Montenegro att hålla en folkomröstning som mycket väl kan resultera i full självständighet. Under 2006 kommer sannolikt också frågan om Kosovos framtida ställning att närma sig ett avgörande. I båda fallen kan utgången uppfattas som ett nederlag eller ett svek av nationalistiska serber. Då kan den svaga demokratin i landet behöva den uppmuntran som förhandlingarna kan ge för att inte kollapsa. Trots inre kriser utövar EU en oemotståndlig dragningskraft på länder som tidigare stängts ute av diktatur, krig eller politiskt kaos. Om det räcker för att bryta de onda cirklarna på Balkan visar sig under nästa år.