Irlands skuldproblem är ännu ett tillfälle för euroskeptiker att vädra sin oro, ett halvår efter räddningspaketet till Grekland. Bland andra säger sig Gideon Rachman, kolumnist i Financial Times, förstå skattebetalarnas vrede över att behöva finansiera grekiska förtidspensionärer och Irlands extremt låga företagsbeskattning.
Ja, varför ska vi som skött oss gång på gång betala för andras tillkortakommanden? Svaret är att det ska vi inte alls på sikt. Ett EU-land kan inte köra sitt eget race och låta utgifterna löpa amok i väntan på räddningen. Det är varje lands ensak hur man beskattar privatpersoner och företag, men intäkterna därifrån är intimt förknippade med budgetprocessen. Och gemensamma regler för underskott och statsskuld, med sanktionsmöjligheter, är nu på gång till 2011.
Den här gången ska vi betala, eller snarare låna ut, av eget intresse. På kort sikt får vi inkomster genom avbetalningar, på längre sikt genom att Irland, Grekland och Portugal kommer på fötter igen. Inget av EU-länderna har intresse av att närmarknaden krymper genom att enskilda länder lämnas åt sitt öde. Och så bör vi komma ihåg att för bara två decennier sedan var det vi som misskötte vår ekonomi å det grövsta.
Stödlånens uppgift är inte primärt att balansera krisländernas budgetar. Det är i stället garantier mot omfattande spekulationer mot länderna i fråga, som bara leder till en spiral av höga räntor på väg mot statsbankrutt. Lånen är genom sina villkor hjälp till självhjälp för drabbade länder. Pengarna behöver kanske inte ens användas, vilket Lettland är ett aktuellt exempel på.
Finansminister Anders Borg (M) motiverar ett stödlån på i storleksordningen 5-10 miljarder kronor med risken för svallvågor om Irland hamnar på obestånd. Finanskrisen 2008 visade på vådan av att låta banker (Lehman Brothers) gå omkull för att statuera exempel. Och i fallet Irland är land och bank nästan samma sak eftersom statens bankstöd står för en så stor del av underskottet.
Portugal kan bli nästa parentes på väg mot det stora testet för hela europrojektet, Spanien. Hur det går avgörs mycket av inrikespolitiken. I Irland diskuteras mest tidpunkten för när Fianna Fáil och premiärminister Brian Cowen ska falla. Blir det nyval före budgeten i december eller i januari nästa år?
Socialistregeringarna i Portugal och Spanien är också starkt ifrågasatta. José Sócrates har satt allt på spel med omröstningen om sin åtstramningsbudget i nästa vecka. I dag, onsdag, kan gatorna i Lissabon fyllas då de två tyngsta fackförbunden utlyst en generalstrejk.
I Zapateros Spanien är läget lugnare, men fortsatt allvarligt då inte återhämtningen kommit i gång. Om eurosamarbetets fjärde största ekonomi skulle hamna på obestånd kan skeptikerna få rätt. Det kan bli droppen som får Tyskland att tröttna. Och då kan eurons saga snart vara all.