Europeisk vardag i Baltikum

Uppsala2004-06-15 01:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det första valet till Europaparlamentet i våra tre baltiska grannländer avvek inte från bilden i det övriga Europa. Lågt valdeltagande föregånget av matta valkampanjer. Röstning baserad snarare på inrikespolitiska överväganden än på frågor som har med EU och EU:s framtid att göra.

I fråga om valdeltagandet avviker Lettland från den allmänna bilden. Med 41 procents valdeltagande "slog" man flera av de gamla EU-länderna, däribland Sverige.

I Estland låg valdeltagandet så lågt som 27 procent medan Litauen, dock med draghjälp från det presidentval som genomfördes samtidigt, kom upp till 39 procent.

I Estland blev det lilla socialdemokratiska partiet stor valsegrare med 36 procent, me-dan det ledande oppositionspartiet centern, som nyligen splittrades, kom upp i 17,5 procent. De ledande regeringspartierna Res pub-lica och Fäderneslandets förbund hamnade båda utanför Europaparlamentet, en tydlig indikation på att det i Estland, som på så många andra håll, handlade om ett protestval mot den sittande regeringen.

Ännu tydligare är detta mönster i Lettland där det högernationalistiska För fosterlandet och friheten blev valsegrare med nästan 30 procent och fyra av Lettlands nio mandat i Europaparlamentet.

Detta starka utslag kan bara tolkas som en kraftfull protest mot den nuvarande svaga minoritetsregeringen, som sitter på vänster-oppositionens nåde och på många områden också för en vänsterpolitik som helt saknar bredare folklig förankring.

En intressant detalj i valresultatet är att det liberala Lettlands väg tog sig över femprocentsspärren och erövrade ett mandat. Efter att i nästan tio år ha varit det dominerande maktpartiet i lettisk politik ramlade man ut parlamentet i valet 2002. Kanske kan partiet bryta det vanliga mönstret och återkomma i lettisk politik.

I Litauen segrade ett populistiskt parti, bildat av en miljonär för några månader sedan. Men på de närmaste platserna följer social-demokraterna, som också är regeringsparti, och de konservativa.

Det tyder ändå på en relativt stor politisk stabilitet, vilket kan förklaras med att Litauen just nu är den starkaste av de "baltiska tigrarna" och har haft mycket hög ekonomisk tillväxt i flera år.

Läs mer om