Varje dag görs 145 000 unika besök på våldsbejakande högerextrema sajter i Sverige. Samtidigt besöks jihadistiska sajter av sammanlagt 90 personer. Siffrorna säger något om styrkeförhållandet mellan dem som kan vara öppna för tanken på terrorattentat i islams namn och dem som förespråkar våld i andra syften.
Statens medieråd har på regeringens uppdrag granskat extremism på internet och i sociala medier. Särskilt har man inriktat sig på budskap som riktar sig till ungdomar och som ”uppmanar till våld för en politisk, religiös eller ideologisk sak”. Slutsatserna i gårdagens rapport säger mycket om i vilka miljöer många unga svenskar vistas dagligen, mindre om den verkliga risken för våld. Det är naturligtvis inte så att 145 000 personer står beredda att ta till våld med högerextrema förtecken. Men det är heller inte så att 90 personer förespråkar jihad. De jihadistiska sajterna behandlar enbart frågor utomlands och medierådet har där inte hittat någon uppmaning till våldshandlingar i Sverige.
Rådet har också studerat två vänsterextrema våldsbejakande hemsidor. De skiljer sig från de högerextrema då de inte vänder sig till användarna på samma sätt. Där finns till exempel ingen interaktivitet med läsarna och syftet är inte i lika hög grad nyrekryteringar. Därför är antalet besökare också betydligt färre, 3 600 per dag.
De högerextrema sajterna (medierådet har granskat sju stycken) har ett omfattande nyhetsmaterial (vanliga nyheter som tolkas utifrån sajtens värderingar) och är uppbyggda på ett mycket professionellt sätt. Där finns heller inte den anonymitet som starkt präglar vänstersajterna. Ledare för verksamheten framträder med namn och bild i syfte att inge förtroende för dem själva och deras budskap.
Uppbyggnaden av denna rekryteringsbas på internet har pågått länge och samhällets reaktion kommer sent. Men den kommer i alla fall. Medierådet och demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) konstaterar att ungdomar generellt är dåligt rustade för att möta de antidemokratiska och våldsbejakande budskap som formligen väller över dem varje dag. En första åtgärd är att medierådet fått i uppdrag att ta fram webbmaterial för att göra ungdomar mera kritiska.
Självklart väljer regeringen att fokusera på skolan för att nå ut. Lärarna måste utbildas och lära sig undervisa i MIK (media- och informationskunskapsutbildning). Vi kan räkna med en flod av material om hur de extremistiska budskapen bör mottas och tolkas under kommande år, och det är bra.
Men vi får hoppas att skolan också förmår att fånga in de elever som måste vara särskilt mottagliga för extrema budskap. Nyhetskonsumtionen varierar kraftigt i olika socioekonomiska grupper och många unga tar inte del av riktiga nyheter dagligen, vilket gör det ännu svårare att bemöta extremistsajternas förklädda budskap.