Farligare än Saddam?
De flesta av de nio brittiska medborgare som hålls fängslade av USA på Guantánamobasen kan inom kort komma att släppas. En del andra fångar har tidigare släppts. För Sveriges del gäller att trycket mot USA för att få hem den fångne svensken måste hållas uppe.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Attentatsmännens kapade flygplan brakade in i World Trade Center i New York, världskapitalismens högborg och symbol — och i Pentagon, den amerikanska militära världsmaktens högkvarter och symbol. Det är svårt att föreställa sig en mer utstuderat djävulsk provokation.
Mer än 3 000 människor av många nationaliteter dödades. Ett chockat USA reagerade med kraft och beslutsamhet. Och världssamfundet slöt upp bakom USA och landets självklara rätt att försvara sig mot terrorismen.
Det är den bakgrund som alltid måste finnas med när USA och dess kamp mot terrorismen diskuteras, och i förekommande fall, kritiseras. USA:s rätt att försvara sig mot terrorismen kan inte ifrågasättas — däremot har det tyvärr blivit ofrånkomligt att alltmer ifrågasätta en del av de metoder som valts för kampen mot terrorismen.
Ett av de exempel som allra tydligast sticker i ögonen är det fångläger som upprättats på den amerikanska Guantánamobasen på Kuba. Där håller USA 660 fångar. De flesta av dem torde ha gripits i anslutning till de militära operationer som hösten 2001 störtade talibanväldet i Afghanistan.
Deras benämning är "illegala kombattanter", vilket innebär att de inte räknas som krigsfångar. De saknar med andra ord allt stöd från Genèvekonventionen och är i själva verket helt rättslösa, utlämnade åt en flytande rättvisa med godtyckligt definierade gränser.
Fångarna är indelade i tre kategorier: En högriskgrupp, en mellangrupp och en grupp där fångarna inte anses utgöra något egentligt hot för framtiden.
Av de nio brittiska fångarna som nu är aktuella för frigivning hör två till högriskgruppen och sju till mellangruppen. För att släppa dem kräver USA i princip att de skall hållas under kontroll. I ett tidigare skede gällde kraven rättegång och fängsligt förvar. Nu tycks den hållningen vara på väg att mjukas upp, tydligen åtminstone delvis som en följd av en återuppväckt insikt om att man i ett rättssamhälle inte kan beställa fällande domar.
Att några britter troligen snart släpps kan nog också ses som ett politiskt tack till den brittiske premiärministern Tony Blair som fått offra så mycket på alliansen med USA.
Det är våra öppna demokratier som terroristerna vill krossa. Om vi låter kampen mot terrorismen gröpa ur rättssamhället segrar terroristerna så att säga bakvägen.
På fredagkvällen kväll inlöpte från Washington underrättelsen att Saddam Hussein fått formell status av krigsfånge, och alltså befinner sig i ett rättsligt gynnsammare läge än Guantánamofångarna. Det gör de senares rättslöshet om möjligt ännu orimligare än hittills.