I alla tider har det hetat att "höga herrar skor sig på folket". Det är en kritik som man inte bör ta för god utan en ordentlig granskning - men ta på stort allvar när den visar sig stå på saklig grund.
Ofta är kritiken lättviktig, tillkommen endast i syfte att lätta på trycket. Då är den intill förväxling lik den entoniga kverulansen. Vid andra tillfällen formuleras den med genomskinliga politiska syften för ögonen. Då handlar det om demagogi.
Men det är långtifrån alltid som kritiken skjuter över målet. I själva verket har det under senare decennier vuxit fram en allt bestämdare känsla hos allt fler av att etablissemanget syndar alltmer systematiskt på nåden.
Det är en utmanande blandning av generösa fallskärmar, options- och pensionsavtal som tappat all markkontakt, måttlösa och ofta i olika avseenden snaskiga kontokortsexcesser - för att inte tala om när hel- och halvpampar ger varandra bostäder vid sidan om allt vad bostadsköer heter.
Det är också från det sistnämnda området som det senaste upprörande exemplet härrör sig. Dagens Nyheter avslöjade i går att lägenheter, i första hand avsedda för hemlösa, behövande kvinnor, i stor utsträckning i stället tilldelats högt uppsatta fackliga företrädare och politiker.
Det handlar om sammanlagt drygt 400 hyreslägenheter innanför tullarna i Stockholm. De tillhör stiftelsen Anna Visborg-Johansson. Hon var en uppenbarligen både stark och färgstark kvinna. Bryggeriarbetare, fackföreningskämpe, rösträttsaktivist, stadsfullmäktigeledamot i Stockholm, dessutom så driftig att hon kunde bygga upp något av ett fastighetsimperium där behövande kvinnor skulle kunna få bostad till ett rabatterat pris.
Detta arv förvaltas nu av en stiftelse, vars huvudman är Livsmedelsarbetareförbundets avdelning 4. I spetsen för stiftelsen står som sig bör en styrelse. Och vad DN nu visar är hur denna styrelse i allmänhet och dess ordförande i synnerhet tolkat uppdraget att i första hand tillhandahålla lägenheter åt hemlösa och behövande kvinnor.
Den förra ordföranden har bott i flera av stiftelsens lägenheter, dessutom förmedlat lägenheter till sina tre barn. Ledamöter av stiftelsens styrelse har fått lägenheter. Den nuvarande ordföranden har periodvis bott i stiftelsens lägenheter, och efter en skilsmässa för ett par år sedan anmälde hon att hon ansåg sig behöva en bostad.
Styrelsen uppger att det är "svårt" att fördela bostäder till behövande, vilket knappast kan vara hela sanningen med tanke på att det finns många hemlösa kvinnor i Stockholm i dag.
I hårdare tider, som kan komma, behövs ett starkt förtroende mellan ledare och folk. När detta urholkats lever landet farligt.