Det kan knappast vara en slump. Samma dag som det rapporteras att försäkringskassorna har blivit tuffare i sin bedömning av sjukskrivningar visar siffror från Riksförsäkringsverket att sjuktalen fortsätter att sjunka. Förbättringstakten är visserligen mycket långsam, men det går ändå åt rätt håll.
Att försäkringskassorna inte slentrianmässigt låter ett läkarintyg omvandlas till utbetald ersättning är naturligtvis bara en av många förklaringar till förbättringen - men en nog så viktig sådan. Det innebär nämligen att kassorna har börjat ta regelverket på större allvar. Regeln säger att det är försäkringskassan som avgör om och i vilken grad en person ska bli sjukskriven. Läkarintyget är bara en rekommendation. Men trots att detta regelverk är gammalt började kassorna inte efterleva det på allvar förrän i slutet av förra året.
Enskilda individer kan naturligtvis känna sig ifrågasatta av försäkringskassornas tuffare linje. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det som gör att en person har rätt till sjukpenning är att han eller hon är oförmögen att arbeta. Om det exempelvis pågår en konflikt på jobbet mellan en chef och en anställd är detta givetvis ett stort problem för de inblandade - men det löses inte genom en sjukskrivning.
På samma sätt är det inte säkert att den som har fått en skada - ont i ryggen eller en bruten arm - blir fortare frisk genom att inte arbeta. Ibland kan det vara precis tvärtom.
När Alf Svensson inför valet 2002 hävdade att fusk var en av orsakerna bakom Sveriges unikt höga sjuktal slog regeringen bakut. Arbetslivsminister Hans Karlsson har vägrat att erkänna att så skulle kunna vara fallet. Han har lagt hela ansvaret på arbetsgivarna.
Men det borde vid det här laget vara uppenbart att det finns ett överutnyttjande av systemet. Sjukförsäkringen används helt enkelt inte enbart på det sätt som det är tänkt. Att försäkringskassorna har börjat inse det är positivt. När följer regeringen efter?