Många andas nu ut. De okänsligt utformade byggnaderna kommer med största sannolikhet inte att uppföras. Den flerhundraåriga stadsmiljön där Linnéträdgården ligger som ett grönt smycke kommer inte att störas av 2000-talets arkitektoniska formspråk. Framför allt blir det inte ett hastverk där riskerna är stora för att Linnéträdgården hade varit en byggarbetsplats när Linnéjubileet firas nästa år.
Betyder det här då att Uppsalas stadskärna inte tål modernt utformade byggnader och att inga provokativa nybyggnader ska uppföras? Nej naturligtvis inte. Självfallet måste varje tid få forma sina miljöer men just stadskärnan i Uppsala är känslig eftersom många byggnadsstilar redan tillåtits påverka miljön. Bara för att Stora torget numera är en salig blandning av 1800-talets vilja att satsa på vackert utformade offentliga byggnader och 1900-talets okänslighet för omgivningen behöver ju inte det bristande gehöret för stadens själ få fortsätta breda ut sig.
Det finns ju också många exempel på såväl offentliga byggnader som bostadshus som väl smälter in i miljön. Det verkar som om senare tiders byggherrar, med vissa undantag, trots allt är mer inställda på att arkitekturen ska vara i samklang med miljön.
Betyder allt detta att vi därför måste få en fegt utformad stadsmiljö? Svaret är nej också på denna fråga. Ingen kan hävda att det nya konsert- och kongresshuset är en fegt utformad skapelse och det finns också många tillfällen att arbeta med en modernare arkitektur i exempelvis stadens utkanter - liksom i det kommande Resecentrum.
Visserligen är den gamla centralstationen utformad som ett franskt slott men det betyder ju inte att andra byggnader i den omgivningen måste vara uppförd på samma sätt. Vad byggnaderna ska användas till borde bestämma utformningen i högre grad än vad som sker nu. Resecentrumhusen måste kunna få en prägel av omgivningens innehåll, dvs resor, förflyttning, fart.
På samma sätt finns det föga anledning att gå in och ge några enkla byggnader som ska komplettera Linnéträdgårdens behov av service, dvs kafé, toaletter, biljettbyggnad osv, en skarp arkitektonisk profil. Visst var Linné internationell och visst är Linné ett stort namn i Japan, men varför ska japansk arkitektur nödvändigtvis få påverka Linnéträdgården?
Det är tråkigt att Uppsala universitet inte var tidigare ute och insåg behovet av servicebyggnader inför Linnéjubileet. Då hade en en lugnare diskussion om utformningen kunnat föras och olika riktningar hade kunnat brytas på ett mindre hetsigt sätt än vad som blivit fallet nu.
Det rimliga nu är att lägga planerna åt sidan och sedan i lugn och ro komma fram till byggnader som smälter väl in i miljön.
kersti.kollberg@telia.com