Fel spår i skoldebatt
Du ska inte tro att du är något! Det är inte ofta en statlig myndighet uttalar denna ursvenska mening, men i fredags hände det. Inte ordagrant, naturligtvis, men andemeningen var glasklar. Ord som "otillbörlig fördel i konkurrensen" och "djupt orättfärdig" användes.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
betygsnivå som avvek från genomsnittet alltför mycket. Detta hotar den likvärdiga skolan, menar Skolverket och fattade i fredags för första gången ett beslut om att dra in de kommunala bidragen för friskolorna.
Det saken gäller är Vittras speciella betygssystem. I den "vanliga" skolan läser eleverna ämnen indelade i kurser, ungefär som på universitetet. Efter Matematik A får eleverna betyg på den kursen innan de går vidare till Matematik B. Detta knappt decenniegamla system har alltsedan det infördes fått stor kritik — inte minst från självaste utbildningsministern Thomas Östros — för att leda till alltför stor betygspress för eleverna. En dålig termin i början av gymnasietiden kan nämligen leda till ett lågt betyg på en A-kurs — ett betyg som sedan hänger med även i slutbetyget.
Så går det dock inte till på L'Estradska och Sjölins. Där läser eleverna olika "case" — projektarbeten — och betyg sätts när dessa är avslutade. Det innebär att den sammantagna betygssättningen skjuts upp. En prestationssvacka någon gång under gymnasietiden märks därmed inte på samma sätt i slutbetyget. Eleverna får dock fortfarande kursbetyg, men tidpunkten för betygssättandet kan förskjutas.
Det är alltså denna betygssättning som av Skolverkets Mats Löwing beskrivs som "djupt orättfärdig" eftersom den ger eleverna "en otillbörlig fördel i konkurrensen om högskoleplatser". Tittar man på betygssnittet för den årskull som hittills hunnit gå klart samhällsprogrammet på L'Estradska verkar det ligga en del i Skolverkets farhågor; elevernas betygssnitt var 16, medan rikssnittet ligger på 14,3 (av maximalt 20).
Men för naturvetarna gällde det omvända. På L'Estradska låg snittbetyget på 13,8, medan riksgenomsnittet var 15,4. Det verkar alltså inte vara så entydigt att Vittraeleverna gynnas på bekostnad av andra.
Det finns en punkt i Skolverkets kritik som förtjänar att tas på allvar. Den handlar om att eleverna på en av skolorna fått högre betyg än deras kunskapsnivå motiverar. Men det framgår tydligt att denna punkt inte har varit avgörande för Skolverkets beslut att dra in skolpengen. Utformningen av betygssystemet utgör den stora stötestenen. Därmed är det svårt att värja sig från misstanken att det är en allmänt avog inställning till friskolors alternativa pedagogik som i själva verket ligger bakom Skolverkets beslut.
Det är synd att skoldebatten så ofta handlar om form i stället för innehåll. Vittras friskolor ska nu straffas för ett betygssystem som är omtyckt av både föräldrar och elever — och utbildningsministern? — och dessutom verkar vara framgångsrikt. Ändå är det inte entydigt att det gynnar eleverna på dessa skolor på bekostnad av andra elever. Man undrar på vilket sätt Skolverkets beslut gagnar svenskt skolväsende.