Feminism utan Rosenberg
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Att Rosenberg själv nu beslutat att lämna partiets styrelse ger — kanske — de kvarvarande medlemmarna ännu en chans att ändra den bild av Fi som satt sig under de senaste månaderna: en sekt långt ute på vänsterkanten.
Rosenberg skrev i Dagens Nyheter i går om ett pågående frontalangrepp mot feminismen som sådan och att hennes första plikt under de villkor som nu råder är att försvara den vetenskapliga frontlinjen.
Men det är tydligt för alla att hon — i och för sig fullt begripligt — vill slippa ifrån den personliga press som kritiken av Fi och av henne själv innebär. Det är uppenbart att en del av den kritik som riktats mot Rosenberg har gått över det anständigas gräns — men många andra politiker som provocerat människors fördomar i olika avseenden har utsatts för samma sak.
Många, t ex UNT, som på ledarplats kritiserat Feministiskt initiativ har också hårt kritiserat de debattörer som med hänvisning bl a till Rosenberg har attackerat feminismen som sådan.
Man kan vara feminist utan att betrakta kvinnor och män som kollektiv som alltid ska ställas mot varandra och utan att vilja införa ett socialistiskt samhällssystem. I svensk politik är detta i själva verket den normala och ursprungliga formen av feminism. Sådan feminism behövs också i framtiden, helt oavsett vad Tiina Rosenberg och Fi tar sig för.