Fildelning är här för att stanna
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
höst är väl mera tveksamt. Men efter förra veckans polistillslag mot sajten The Pirate Bay har fildelning plötsligt hamnat högt på den politiska agendan.
Det är bra, för här finns flera viktiga - och svåra - frågor att diskutera. Man får inte glömma bort att internet alltjämt är relativt nytt och att utvecklingen ännu är i sin linda. Som alltid i teknikskiften uppstår både möjligheter och problem, där vissa har intresse av att bevara det gamla medan andra tenderar att överutnyttja och rent av missbruka det nya.
De många oklarheter som uppstod kring tillslaget av The Pirate Bay kvarstår, och det är utmärkt att Justitieombudsmannen beslutat sig för att granska ärendet. Om justitieminister Thomas Bodström gjort sig skyldig till ministerstyre efter påtryckningar från filmbranschen och regeringen i USA är det mycket allvarligt. Problemet blir inte mindre av att polisen vid det mycket omfattade tillslaget beslagtog flera servrar som inte hade någon som helst koppling
till The Pirate Bay, utan tillhörde enskilda företagare och sajter som ägnar sig åt opinionsbildning. Det vill till att man kan visa att det fanns fog för ett sådant brett tillslag och att inte rättssäkerheten på ett farligt sätt har blivit satt på undantag.
Oavsett utgången i detta ärende har de övergripande frågorna om fildelning inte kommit närmare en lösning.
Upphovsrätten är alltid värd att försvara. Den som är med och skapar en film eller en låt måste ha möjlighet att kunna få betalt för sina ansträngningar. Samtidigt är det tydligt att den stränga lagstiftning som infördes för ett år sedan, och som gjorde både nedladdning och tillhandahållande av upphovsrättsskyddat material olagligt, framstår som ett misslyckande. Två partier (c och mp) var emot den redan när den infördes, och nu signalerar ytterligare två (v och m) att lagen bör skrivas om.
En undersökning i Sydsvenskan visar att över tre fjärdedelar av landets 18-21-åringar tycker att nedladdning från nätet är okej - även om det är olagligt. Omkring en miljon svenskar ägnar sig åt fildelning och nedladdning i någon form. Det säger
sig självt att en kamp som går ut på att kriminalisera i princip hela ungdomsgenerationen är dömd att misslyckas. Den 26-åring som i förrgår blev den tredje att dömas till dagsböter för att ha spridit en film måste känna sig som dem som förr fick böter för att ha gått mot röd gubbe - slumpmässigt straffad för något som "alla" gör.
Lagstiftaren har dels inte lyckats hänga med i den tekniska utvecklingen, dels tenderat att i första hand öppna öronen för musik- och branschintressenas företrädare. Det är dags att inse att fildelningen
är här för att stanna. Under många år har branschen valt att satsa på lagstiftning och lobbying i stället för att utveckla bra marknadsplatser där man kan ladda ner musik och film på ett enkelt, lagligt och relativt billigt sätt. På senare tid har det dykt upp några lagliga alternativ. Sådana initiativ är bra, och kommer med tiden leda till att allt färre intresserar sig för piratverksamhet.
Men helt kommer den olagliga nedladdningen aldrig att upphöra. Frågan är då om man kan hitta andra sätt att kompensera upphovsmännen. Ett sätt skulle kunna vara att lägga en särskild skatt på bredband, på samma sätt som man införde en skatt på kassetter på 70-talet - då musikbranschen förfasades över hur hemkopieringen skulle ta död på skivförsäljningen. Skattens intäkter skulle öronmärkas för att ersätta musiker och filmskapare för förlorade inkomster.
Det går att hitta invändningar även mot ett sådant förslag: Skatten drabbar all internettrafik och inte bara piratnedladdningar, den blir nationell medan nedladdning sker över hela världen etc. Men en sådan diskussion är betydligt mer konstruktiv än tveksamma (och troligen verkningslösa) tillslag mot vissa webbföretag och lagar som saknar förankring i folks rättsmedvetande.