Finland tänker på Nato
LEDARE Den högsta utrikesledningen i Finland är emot Nato-medlemskap. Men inom partierna ökar frispråkigheten. I nästan alla finns det nu riksdagsledamöter som förordar medlemskap eller i varje fall en seriös prövning av den möjligheten.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
President Tarja Halonen och utrikesminister Erkki Tuomioja är bägge socialdemokrater och mot Nato. Partiordföranden Paavo Lipponen (s), tidigare statsminister och nu riksdagens talman, har däremot med drastisk skärpa argumenterat för att Finland inte skall uppträda som "dumbommar" och på förhand utesluta optionen om medlemskap i Nato.
Finland har sin historia och närheten till Ryssland, ett land som visserligen enligt dagens konventionella visdom inte på lång tid kommer att utgöra ett militärt hot — men som i ett längre perspektiv än det närmaste decenniets är oförutsägbart, och för närvarande alldeles tydligt utvecklas i fel riktning.
Det gör att president Halonen, så Natomotståndare hon är, för någon vecka sedan tillät sig en klackspark av innebörden att den svenska nedrustningen av försvaret förutsätter att andra, underförstått Finland, får vara med och försvara Sverige om det skulle behövas.
En rimlig prognos på grundval av det aktuella debattläget är att Finlands Natointräde kommer att dröja några år, men att den tiden kommer att användas till en mycket öppnare och mycket mindre fördomsfull debatt än i Sverige. På så sätt blir det finska folket långt bättre förberett än det svenska för den dag då landet även formellt lämnar alliansfriheten bakom sig.
I realiteten har ju detta redan skett i och med EU:s nya grundlag, som visserligen lagts på is men där oenigheten, väl att märka, inte gäller försvars- och säkerhetspolitiken.