Gärna kärnkraft, bara inte svensk. Är det månne så regeringen och dess samarbetspartier resonerar? Samtidigt som samtliga tre säger att de är överens om att kärnkraften på sikt ska avvecklas har de nämligen i budgetpropositionen anslagit 1,6 miljarder för byggandet av en kraftledning till Finland, för att kunna använda sig av mer finsk kärnkraftsel.
Det är det statliga företaget Svenska Kraftnät som har ansökt om att få bygga en ny kraftledning, utöver den redan existerande, till Finland. I statsbudgeten har regeringen och de bägge samarbetspartierna miljöpartiet och vänsterpartiet godkänt hela företagets investeringsplan och beviljat anslag till bygget.
Beslutet visar återigen tydligt inkonsekvensen i samarbetspartiernas energipolitik. Med stöd av den snart 25 år gamla folkomröstningen om kärnkraft stängs reaktorer av, även när det är uppenbart att det saknas miljövänliga alternativ som kan ersätta kraftverken. På mycket lång sikt kanske energibortfallet kan lösas genom utveckling av miljövänligare energikällor och en lägre elförbrukning. Än så länge handlar det däremot bara om visioner, ingen säker utveckling.
Den förda politiken har däremot tyvärr lett till att kärnkraftsel ersätts med energi producerade i kol- och oljekraftverk, vilka ju knappast kan kallas miljövänliga.
På kort sikt kommer elförbrukningen inte att förändra sig nämnvärt - det tar tid för hushåll och industrier att ställa om - och självklart måste energibortfallet kompenseras. Nästa giv är tydligen att ersätta svensk kärnkraftsel med finsk dito.
Även om näringsminister Leif Pagrotsky bedyrar att det inte är fråga om dubbelmoral, är det svårt att tolka beslutet på något annat sätt.
Det blir ännu svårare att ta statsrådets uttalande på allvar, eftersom just kraftledningen - till skillnad från andra energiprojekt - inte nämns i budgetförslagets löpande text. Däremot verkar miljöpartiet ha fått kalla fötter av all uppståndelse och hävdar med bestämdhet att det inte står bakom förslaget.
Det blir allt mer uppenbart att det inte är så enkelt att genomföra en avveckling av kärnkraften som är både miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Uppenbarligen har även den socialdemokratiska regeringen insett det, även om den envetet fortsätter att driva på för en avveckling.
Och handen på hjärtat Leif Pagrotsky, varför finsk men inte svensk kärnkraft?