Firande med skuggor
I dag kulminerar högtidligheterna med anledning av 60-årsminnet av andra världskrigets slut. Det sker på Röda torget i Moskva där Segerdagen, årsdagen av segern i Det stora fosterländska kriget 194145, som det heter med rysk teminologi, kommer att firas med bland annat en militärparad i pampig postsovjetisk stil.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det kan se ut som en stor propagandatriumf för värden, Rysslands president Vladimir Putin. Han lär också hålla god min, men frågan är hur nöjd han egentligen är innerst inne.
Ett illa dolt syfte med dagens manifestation var att cementera och legitimera den sovjetiska historieskrivningen om andra världskriget, som Ryssland i dag tagit över med hull och hår.
En sak är att folken i det forna Sovjetunionen fick betala ett fruktansvärt högt pris för sitt bidrag till segern över det nazistiska Tyskland, för vilket de förtjänar respekt och tacksamhet.
Med det sagt går det likväl inte att komma ifrån de mörka sidorna i det historiska arv som dagens ryska ledare så gärna vill sola sig i och så kritik- och nyanslöst införliva med det allmänna historiemedvetandet världen över.
Men sanningen är ju att Sovjetunionen under Stalin var en diktatur av samma skrot och korn som Tyskland under Hitler.
I själva verket lär de bägge herrarna ha beundrat varandra — och i augusti 1939 ingick de också en icke-angreppspakt, Molotov-Ribbentroppakten, som delade upp Östeuropa i intressesfärer och jämnade vägen för krigsutbrottet.
Sanningen är också att krigsslutet för 60 år sedan innebar frihet och en visserligen tung nystart för folken i Västeuropa. Men för folken i Öst- och Centraleuropa fortsatte förtrycket och förnedringen i ytterligare nästan ett halvt sekel — fast under andra, kommunistiska, förtecken.
Lettlands president Vaira Vike-Freiberga torde vara den enskilda politiker som gjort mest för att påminna om och lyfta fram denna historiska sanning under de veckor och månader som föregått dagens manifestation i Moskva.
@3a Text:I samband med sitt ingalunda lätta eller okontroversiella beslut att resa till Moskva skrev hon ett brev till världens stats- och regeringschefer. Där förklarade hon anledningen till att de folk som förtrycktes av sovjetdiktaturen har fullt rimliga och självklara skäl att se på dagens festligheter i Moskva med blandade känslor.
Hennes brev har mött starkt gensvar hos praktiskt taget alla adressater, och det tydligaste uttrycket för det är president Bushs beslut att inleda denna Europaresa med ett besök i Riga.
@3a Text:Avsikten var att legitimera sovjetisk historiesyn. Men resultatet har snarare blivit en påminnelse om den historiska sanningen — och om det faktum att demokratin också i dagens Ryssland sitter trångt.