Sedan februari gäller den nya hyreslagen för privatuthyrning av villor, äganderätter och bostadsrätter. Förändringen har inneburit att den som hyr ut en bostad i andra hand får räkna in ränte- och kapitalkostnader när hyran sätts, vilket leder till att priset kan överstiga bruksvärdet.
Tidigare har hyran inte tillåts överstiga motsvarande hyra för en liknande bostad. Med den nya lagen är det inte heller längre möjligt att få tillbaka hyra retroaktivt, om den varit för hög, genom prövning i Hyresnämnden. Förändringarna gäller dock inte hyresrätter.
Syftet med lagändringen var att minska den akuta bostadsbristen. Unga och studenter är två grupper som slåss mot en akut bostadsbrist. I Uppsala finns 40 studentbostäder på 100 studenter. De senast färdigställda projekten för studentbostäder är Majklockan och bostäderna vid Ekonomikum. Sedan dess har inget projekt genomförts och avslutats. Väntan på ett korridorsrum kan sträcka sig så länge som till tre år. Att en student tvingas tacka nej till en studieplats vid ett universitet på grund av att det inte finns någonstans att bo är givetvis inte acceptabelt.
När studentbostäderna inte räcker till ter sig andrahandsuthyrning som ett alternativ för de tusentals studenter som hellre vill ägna kvällarna åt plugg än att jaga runt efter uppehälle på diverse bostadssajter. Tanken med de nya andrahandsreglerna är att låta systemet efterlikna en marknad, och på så sätt kunna balansera utbud och efterfrågan.
Priserna på andrahandsmarknaden har stigit markant sedan lagen trädde i kraft, skriver SvD (12/7). Utbudet ökar i samma takt som tidigare, men marknaden har inte stannat av, vilket kan vara en positiv konsekvens av den nya lagstiftningen.
Frågan är vilka som tjänar på de förändrade reglerna. Även om antalet annonser på Blocket skulle öka med några procent, ökar det reella utbudet knappast för studenter och andra ekonomiskt resurssvaga grupper. Att fler lägenheter eller rum erbjuds till ett pris som äter upp två tredjedelar av studiemedlet hjälper inte studenten. I stället behövs omfattande reformer.
I slutet av juni släppte Boverket en rapport med syfte att föreslå förändringar för fler studentbostäder. Bland annat föreslås att studentlägenheter ska kunna byggas med en mindre bostadsyta, och att kök och badrum ska flyttas ut till gemensamma ytor för att spara några kvadratmeter per lägenhet. Andra idéer är att det ska vara möjligt att göra om vindar till studentlägenheter och ökade möjligheter till tidsbegränsade bygglov. Enligt förslaget ska också studentbostäder kunna byggas i områden med högre bullernivå, som vid trafikerade vägar.
Mindre ytor, högre ljudnivåer och delade toalettutrymmen kan vara något som studenter får stå ut med om Boverkets förslag verkställs. Att stå i kö till duschen på morgonen kanske inte är så kul, men det är bättre än att stå i bostadskö under tre års tid. De flesta är antagligen studenter under en begränsad tid av sitt liv, vilket gör en lägre standard acceptabel.
Nu är det upp till bostadsminister Stefan Attefall (KD) att ta till sig förslagen. Förhoppningsvis vågar han genomföra de drastiska åtgärder som krävs. Att avreglera lite här och där kan nog vara bra, men för att det ska vara lönsamt att producera billiga studentlägenheter krävs omfattande förändringar. Förhoppningsvis blir de nya förslagen verklighet. Det skulle åtminstone vara en början.