Den verkligt intressanta siffran från valnatten är inte Junilistans dryga fjorton procent av de röstande, utan att 63 procent av de röstberättigade aldrig dök upp i vallokalerna. Den siffran räcker för att sänka idén om en folkomröstning om EU:s nya grundlag.
En meningsfull folkomröstning måste givetvis få så stort deltagande att den tydligt säger vad väljarna vill. Författningstexter är med nödvändighet formella, tekniska och långa. De som inte har så starka åsikter om vem som bör sitta i EU-parlamentet att de brydde sig om att rösta lär inte vara mer motiverade att sätta sig in i en text av detta slag.
Det betyder inte att författningen kan antas utan demokratisk förankring. Den har vuxit fram i ett konvent med representation från alla medlemsländer och har behandlats på längden och tvären i både EU-parlamentet och de nationella parlamenten. Det är just sådant man har parlament till.
Förutom frågan om valdeltagandet finns en rad andra problem med folkomröstningar. Det handlar bl a om möjligheten att utkräva ansvar för dåliga beslut och om risken att resultatet av en folkomröstning och resultatet av ett allmänt val pekar i olika riktning.
För att en folkomröstning ska vara meningsfull måste också innebörden av ja och nej vara tydlig. I folkomröstningen om EU-medlemskapet betydde ja att vi gick med och nej att vi stod utanför. Detsamma gällde folkomröstningen om euron.
Ett nej till författningen betyder rimligen att EU ska ha kvar nuvarande lapptäcke av fördrag och urkunder. Men kan någon på allvar tycka det? Skälet till att en ny författning förbereds är ju att de gamla fördragen är just gamla, svårtolkade, ibland överspelade och betydligt mindre demokratiska än de nya.
Dessa fördrag har aldrig underställts några väljare. Men med en folkomröstning om den nya författningen som slutar med ett nej får de indirekt en demokratisk status som de inte är värda.
Att rösta nej för att uttrycka en allmän inställning att EU inte ska "lägga sig i" för mycket kommer inte att vara möjligt. Säger de flesta länder nej, genom parlamentsbeslut eller folkomröstningar, blir resultatet bara att unionen får försöka arbeta vidare med ett föråldrat regelverk. Vad unionen gör och inte gör påverkas inte. Säger de flesta ja och några nej kan de som sagt nej tvingas lämna unionen.
Det är tydligt att många som argumenterar för en folkomröstning i verkligheten hoppas på just detta. Men det är knappast vad svens-ka folket vill. Opinionsmätningarna visar ett stadigt ökande stöd för medlemskapet som sådant, även om få röstade i parlamentsvalet.
De som aktivt vill skapa en situation där Sverige kan tvingas lämna EU är nu som tidigare i minoritet. Det är inte rimligt att de ska få tvinga sin dagordning på oss andra. Och det är absolut inte mer demokratiskt än att riksdagen får sköta de uppgifter den är till för.