Folkpartiet kan bättre
De flesta brott i Sverige begås av människor födda i Sverige. Men bland dem som begår brott i Sverige är de som fötts i något annat land överrepresenterade.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Ämnet är som alla vet känsligt. Det finns en opinion, sannolikt mer högljudd än utbredd, som hävdar att "invandrarna" begår om inte alla brott så i varje fall lejonparten av dem — och att detta är en "sanning" som "det politiska etablissemanget förtiger". Ny Demokrati, osaligt i åminnelse, kom rent av in i riksdagen på att med en viss initial fingerfärdighet exploatera denna folkliga (van)föreställning.
Mauricio Rojas, folkpartiets integrationspolitiske talesman, argumenterade i en artikel på DN Debatt för att det nu är dags att "fördjupa oss i de olika nationaliteternas sociokulturella bakgrunder
och olikheter" för att få fram "hållbara förklaringar till de stora skillnaderna i brottsbelastning mellan och inom olika invandrargrupper".
Det är en sak att det för några decennier sedan fanns en politiskt korrekt föreställning om att brottslingars etniska ursprung helst inte skulle diskuteras, eftersom detta kunde "spela rasisterna i händerna". Men det var en korttänkt hållning, som ju inte ens nådde sitt syfte. Sociala problem, om än så politiskt känsliga, bör upp i ljuset för forskning och diskussion. Att blunda för verkligheten är i allmänhet i längden destruktivt.
Men följer därav att det nu är dags att gräva efter "sociokulturella" förklaringar? Och är detta i så fall en uppgift för Sveriges liberala parti?
Svaret på bägge dessa frågor är nej. Det finns en vulgärkritik mot Mauricio Rojas (och folkpartiet) i invandrarfrågan som går ut på att man genom en systematisk utformad "kravmärkt" retorik flirtar med en invandrarfientlig opinion.
Någon gång har det funnits fog för en sådan kritik — men som generell beskrivning av Rojas (och folkpartiets) åsikter är den orättvis. Rojas är en kunnig, idérik och engagerad debattör och folkpartiet har inte minst genom sina ambitiösa undersökningar om
"utanförskapets områden" givit mycket värdefullt stoff till den seriösa sakdebatten.
Men när Rojas nu vill borra i de "sociokulturella" olikheterna ger han sig in på ett olustigt stickspår som kan stimulera krafter som han rimligen avskyr och inte vill ta i med tång.
Vad utsäger termen "sociokulturell?" Rimligen att det finns folk i vilkas kulturella, etniska mönster ingår olika former av brott. Menar alltså Rojas på allvar att det skulle finnas kulturella faktorer som, exempelvis, gör chilenare mer disponerade för brott än, exempelvis, svenskar?
Det kan vara fruktbart att återvända till Brå-rapporten. Den konstaterar förvisso att utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland brottsmisstänkta i Sverige. Men den visar också att det under
den femårsperiod som studerades är en mycket låg andel av de utlandsfödda som är misstänkta, ingalunda dömda, för brott. Andelen är 0,3 procent för rån och ungefär lika mycket för sexualbrott. När det gäller dödligt våld är andelen misstänkta 0,03 procent, enligt Brå.
Den överväldigande majoriteten av invandrare är alltså inte misstänkta, ännu mindre dömda, för brott. Varför då bidra till att skapa motsatt intryck?
Rojas (och folkpartiet) kan bättre. Deras bidrag behövs till en aktivare och kraftfullare integrationspolitik.