Förbättras förtroendet?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Bakgrunden är vad som lite slappt brukar beskrivas som det "skamfilade förtroendet för näringslivet". Det handlar om höga chefers olater i form av gigantiska pensioner, skyhöga bonusar och lyxrenoveringar av privatlägenheter för företagets pengar, men också om redovisningsskandaler och karteller.
Det Förtroendekommissionen föreslår är ingen lagstiftning, utan en uppförandekod för att åstadkomma en självsanering av en del på senare år särskilt tydliga avarter. Det är en icke-tvingande påtryckning på berörda företag att själva ta itu med problemen.
Från den utgångspunkten ger förslagen överlag ett konstruktivt intryck. Ambitionen att bryta upp kotteribildningar i bolagsstyrelserna och förbättra rutinerna för att lättare få in friskt blod i styrelserna löper som en röd tråd genom förslagen.
En majoritet av styrelsens ledamöter skall vara oberoende av det aktuella bolaget och minst två av dem skall dessutom vara oberoende från bolaget större ägare. För att styrelserna skall bli effektivare föreslås de bestå av högst nio stämmovalda ledamöter. Omval av styrelseledamöter som suttit i åtta år eller är över 70 år skall motiveras särskilt.
Bolagsstämmorna, med den insyn de ger, skall besluta om principerna för ersättning till styrelse, vd och ledande befattningshavare samt fastställa styrelsearvoden.
I en kommentar säger biträdande finansminister Gunnar Lund att det nu är "upp till bevis för företagen". Nu får "näringslivet en chans att skärpa sig när det gäller den självreglerande verksamheten. Den har inte precis imponerat de senaste åren", fastslår Gunnar Lund.
Det hade varit bra om han formulerat sig något mindre kantigt. Verkligheten är ju, milt uttryckt, inte riktigt så enkel som att näringslivet skulle vara ett enda moraliskt moras — medan den politiska sfären undantagslöst utgörs av moraliska dygdemönster.
Sanningen är ju att oarterna inom näringslivet i huvudsak rör en del storföretag och en del storföretagsledare, medan den stora massan av företag i huvudsak är hederliga.
Det hindrar inte att det är bra med självreglering. Problemen uppstår när regeringen med "näringslivets förtroendekris" som politiskt bekväm förevändning avstår från att vidta åtgärder som behövs för att stimulera företagande och tillväxt.