Även om Kyotoprotokollet skulle genomföras till punkt och pricka kommer Jorden av allt att döma att fortsätta att värmas upp. Bara för att något bromsa den utvecklingen krävs drastiska åtgärder och en lång övergångstid.
Av detta ska man inte dra slutsatsen att vi i desperation ska sätta oss ned med armarna i kors och avvakta katastrofen. Det vi kan göra ska vi naturligtvis göra.
Sverige är förhållandevis lyckligt lottat. Även om temperaturen stiger i framtiden kommer det knappast att bli fråga om öknar, snarare någon form av Medelhavsklimat. Men räkna med översvämningar, obehagliga värmeböljor, konstiga insekter och nya sjukdomar.
Ett alternativ kan vara att klimatföränd-ringarna får Golfströmmen att ändra riktning. Och då blir det i stället väldigt kallt i Norden, ungefär som i norra Kanada. Men det är inte forskarnas huvudhypotes.
I stora delar av världen kommer torka och outhärdlig värme, alternativt enorma översvämningar att plåga invånarna. Det kan resultera i stora vågor av utvandrare som söker ett mer uthärdligt klimat. Det kan leda till konflikter, också militära.
Men redan nu måste vi förbereda oss på ett varmare klimat. År 2003 drabbades Frankrike av en värmebölja som tog 35 000 liv, främst gamla, sjuka och nyfödda. Det har lett till att man i Frankrike nu går igenom landets resurser, som platser på sjukhusen, luftkonditionering på äldreboenden etc.
Det borde vi göra i Sverige också, skriver bland andra Rolf Ekéus, ordförande i Svenska Pugwash i en artikel i Dagens Nyheter. Han redovisar där en stor europeisk kartläggning av klimatets effekter på människors hälsa. Studien visar att extremt väder blir allt vanligare i Europa.
Sverige är illa rustat för att förhindra effekter av värmeböljor, anser Rolf Ekéus. Få offentliga platser, inklusive sjukhus och äldreboenden har luftkonditionering. Stigande sommartemperaturer ökar risken för infektioner som sprids med mat och vatten. Transporter av färskvaror blir mer utsatta. Det stora antalet privata dricksvattenbrunnar och ytvattentäkter gör att Sverige på sommaren blir extra känsligt. Kontroll av vattnets kvalitet borde alltså göras oftare, enligt studien.
Regeringen tillsatte härom veckan en utredare med uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder som ska minska samhällets sårbarhet vid klimatförändringar. Förhoppningsvis uppfattar utredaren sitt uppdrag så brett att alla aspekter kommer med, allt ifrån säkerhetsfrågor till nya arter av växter och insekter, sjukdomar och behovet av luftkonditionering i allmänna lokaler.
Visserligen kan man säga att Sverige har varit varmt förut. På bronsåldern hade vi ett Medelhavsklimat som exempelvis gjorde det möjligt att odla druvor. Det sammanföll med en rik och avancerad kultur, så det gick tydligen bra för den tidens svens-kar. Men skillnaden är att vi nu lever i ett avancerat samhälle som därför är oändligt mycket mer sårbart.
Vad som behövs är naturligtvis att världens alla ledare samlas kring en strategi för att göra det som går att göra för att åtminstone något bromsa utvecklingen mot drastiska klimatförändringar. Politikerna måste lyssna till forskarna, även när de kommer med obehagliga budskap.
Ett samordnat program borde utarbetas för alla världens länder med förslag till åtgärder, anpassade till varje region. Världens alla ledare, och inte bara den godtyckligt sammansatta G8-gruppen, borde diskutera vad som bör göras och hur man ska samordna de nödvändiga förändringarna. Och framför allt måste också USA vara med. Världens rikaste, mäktigaste och största miljöbov måste vara med på vagnen. Annars blir ingenting avgörande gjort.
Gunvor Hildén
Fristående kolumnist
Fristående kolumnist