Ledare: Författningen fungerar

Gång på gång har det amerikanska politiska systemet förklarats ha gått ohjälpligt i baklås. Den politiska polariseringen – i synnerhet genom det Republikanska partiets kraftiga högersväng – har ryckt undan förutsättningarna för de konstruktiva kompromisser som alltid varit den amerikanska politikens styrka. Samtidigt har Högsta domstolen framstått som alltmer politiserad. Föga förvånande har de mest oförsonliga på den republikanska kanten och inom den så kallade Tea Party-rörelsen försökt förmå domstolen att förklara att president Obamas sjukförsäkringsreform strider mot konstitutionen, alltså mot själva grunden för hela den amerikanska demokratin.

Nu har Högsta domstolen med fem röster mot fyra funnit att reformen – Obamas största inrikespolitiska framgång – är fullt förenlig med USA:s konstitution. Det kan naturligtvis beskrivas som en viktig framgång för Obama inför presidentvalet i höst. Men framför innebär domslutet att det amerikanska systemet faktiskt alltjämt fungerar. Domstolen har gjort vad den har ålagts och klargjort vad som är den rimliga tolkningen av landets författning.

Man kan vara kritisk mot reformen av andra skäl. De som inbillar sig att Tea Partyrörelsen har monopol på att uttrycka grundläggande amerikanska värden kan ogilla att staten över huvud taget befattar sig med välfärds- och trygghetsfrågor. De som tvärtom tycker att staten har legitima uppgifter också i sådana avseenden kan tycka att reformen är otillräcklig.

En av de centrala frågorna har gällt kravet att den som inte skaffar sig en egen sjukvårdsförsäkring får betala en straffavgift. Detta – kallat ”the mandate” – har framställts som att staten reglerar konsumtionen. Men domstolen konstaterar att denna princip snarare är att jämföra med en skatt.

En klargörande genomgång av de konstitutionella aspekterna på reformen finns i en artikel av den liberale rättsfilosofen Ronald Dworkin i New York Review of Books för den 10-23 maj. Dworkin påminner om likheterna mellan den amerikanska maktfördelningen och det som inom EU kallas för ”subsidiaritetsprincipen”, han klargör att alla amerikaner under vissa förutsättningar redan har rätt till sjukvård och att ”the mandate” snarast ålägger alla att också betala för den och visar varför den enda fungerande metoden för att göra detta är att se till att man tecknar sin försäkring i förväg och inte när man ligger halvdöd i en ambulans.

Hur ska Mitt Romney, som genomdrev en motsvarande reform som guvernör i Massachusetts men sedan kapitulerat för yttersta högern inom sitt eget parti hantera HD:s utslag? Domstolen fungerar som den ska i det amerikanska maktdelningssystemet. Men det behövs också politiker som kan höja sig över sina egna mest paranoida anhängares föreställningsvärld.