Form går före innehåll
Kontrollen av de fristående skolorna kommer att skärpas. Det står så under punkt 3.2 i socialdemokraternas "riktlinjer" för politiken den kommande mandatperioden förutsatt att de vinner valet.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är bara att titta på resultaten av det senaste decenniets skolpolitik. Var tionde elev lämnar grundskolan utan grundläggande gymnasiebehörighet. Det betyder i klartext att tiotusentals elever tillbringar nio år i grundskolan utan att få lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Det krävs inget geni för att räkna ut vad som händer med lusten att lära hos den elev som år efter år slussas vidare till nästa årskurs med en ständigt växande känsla av att inte hänga med i undervisningen. Vilka livschanser erbjuds dessa elever i framtiden? Hur ska de kunna "konkurrera" i ett samhälle där kunskaper och förmåga att lära nytt utgör det viktigaste kapitalet?
Inför dessa frågor står socialdemokraterna alltjämt svarslösa. De talar vitt och brett om att skolan tillförs mer pengar (vilket är sant — problemen beror inte i första hand på resursbrist) och skriver vackra men innehållslösa ord om att skolan är till "för alla, inte bara några". Faktum kvarstår: kunskaperna sjunker. De mattekunskaper som en genomsnittselev hade lärt sig i sjuan för ett decennium sedan klarar han först i åttan i dag.
Men för regeringen är det viktigare att misstänkliggöra den reform som stimulerar nytänkande och ger makt till föräldrar, elever, lärare och skolledare på bekostnad av politiker och tjänstemän. Driftsformen är viktigare än kunskapsinnehållet.
Regeringen har förlorat kontrollen över skolpolitiken. Friskolorna får ta smällen.