Det viktigaste förslaget är att inrätta en nationell krisledningsfunktion i statsrådsberedningen. Här ska personal med särskild kompetens att bedöma krisers omfattning och förmåga att agera vara samlad och tillgänglig dygnet runt, året om. Men partierna betonar att det inte är fråga om att inrätta någon ny myndighet. Krisledningsfunktionen ska arbeta på statsministerns uppdrag och stödja statsministern i beslutsfattandet.
En sådant "team" skulle visserligen innebära en rejäl förbättring jämfört med nuvarande organisation - eller snarare brist på organisation. Ändå måste frågan resas om den borgerliga alliansens förslag är tillräckligt långtgående på denna punkt. Efter flodvågskatastrofen för tre veckor sedan har den snabba italienska insatsen ofta lyfts fram som en förebild - så även av de borgerliga partiledarna.
Men i Italien finns en särskild myndighet vid sidan av regeringen, vars chef vid en allvarlig kris på egen hand har rätt att "trycka på knappen". Med alliansens förslag skulle det fortfarande vara förbehållet statsministern att fatta de nödvändiga besluten - låt vara att han eller hon med den föreslagna stödfunktionen i ett tidigare skede förmodligen skulle ha bättre tillgång till relevant information och kvalificerade bedömningar av läget.
Denna punkt tål således att diskuteras ytterligare. Andra förslag borde kunna genomföras omedelbart. Att regeringen sedan Göran Persson blev statsminister inte har genomfört en enda större samordnad beredskapsövning med berörda myndigheter och det samlade regeringskansliet är anmärkningsvärt, för att inte säga oansvarigt.
En fråga som har varit känslig ända sedan skotten i Ådalen 1931 är hur militärens resurser ska kunna användas i civila kriser. Här är det tydligt att nutidens hot i form av exempelvis terrorism gör att det finns ett behov för militär och polis att samöva - något som hindras av dagens regler. De borgerliga partiledarna betonade att deras förslag inte enbart är framtaget som ett svar på katastrofen i Sydostasien.
Det är bra. Visst behövs det utvärderas vad som gick fel i hanteringen av just denna katastrof. Men det går inte att efter varje katastrof säga att vi aldrig har varit med om någon situation som för tillfället står för dörren. Bra krishantering kännetecknas just av förmågan att hantera det oväntade och annorlunda. Regeringens agerande dygnen efter flodvågskatastrofen kan knappast säga passa in på den beskrivningen.