Försvara pressfriheten!
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Har det kanske att göra med hans rapportering — från Tjetjenien och/eller från den blodiga upplösningen av gisslan-dramat i Beslan för ett år sedan?
Eller är det hos Sveriges Televisions reklam i våras om "fri television" som orsaken skall sökas? Det var då SVT, i och för sig på goda sakliga grunder, med breda penseldrag målade en bild av hur den italienske premiärministern och den ryske presidenten skaffat sig kontroll över de stora tv-bolagen i sina respektive länder.
Någon ledtråd gav inte Rysslands till UD i går uppkallade chargé d´ affaires i sitt samtal med kabinettssekreterare Hans Dahlgren. I förra veckan fick den svenske Moskva-ambassadören beskedet att Ryssland "enligt internationell rätt" inte har någon skyldighet att förklara eller motivera en åtgärd av det aktuella slaget.
Det avgörande är ju inte heller vilken konkret orsak till den ryska åtgärden som eventuellt i tidernas fullbordan låter sig extraheras från de ryska myndigheterna.
Det som är väsentligt är att det inte anstår ett land som gör anspråk på att vara en demokrati och en rättsstat att kasta ut journalister som inte gjort något annat än rapporterat hem om vad de sett.
Att hindra Bert Sundström från att återvända, liksom en del andra liknande övergrepp, är ett återfall i sovjetiskt beteende — ännu ett av allt fler tecken på senare år på att Ryssland under president Putin utvecklas i fel riktning.
Arrogansen från det ryska utrikesministeriet hade förtjänat en tidig och kraftfull reaktion. I stället var det tyst under flera dagar.
Dess bättre har nu både SVT-ledningen och UD reagerat. SVT:s vd Christina Jutterström "protesterar kraftigt" mot det ryska övergreppet och utrikesminister Laila Freivalds tolkade agerandet som "en ovänlig gest mot Sverige", vilket i varje fall inte kan betecknas som överord.
Ryssland är Sovjetunionens arvtagare. Dess politiska elit hyser en tragisk klockarkärlek till det förflutna — då det rysk/sovjetiska imperiet var en supermakt.
Ryssland borde ha goda förutsättningar — väldiga naturtillgångar, begåvad befolkning — att på några decenniers sikt bli en stark och välmående demokrati.
I stället väljer ledningen sovjetnostalgins väg. Fåfänga drömmar om ett återupprättat imperium. Nålstick mot grannländer för att testa gränserna. Då är det också viktigt att grannländerna vågar sätta gränser, även för ryssarnas skull.