Frågetecken kring försvaret
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Vi har inte fattat ett traditionellt försvarsbeslut, förklarade försvarsminister Leni Björklund i ett anförande då Folk och försvars rikskonferens gick in på sin tredje dag. I stället handlar den proposition som riksdagen klubbade för en månad sedan om en "inriktning" som ska följas upp årligen. Den efterföljande talaren, överbefälhavare Håkan Syrén, sade sig vara nöjd med det långsiktiga perspektiv som pekades ut, där försvaret ställs om från det traditionella invasionsförsvaret till ett insatsförsvar med internationell inriktning. Men på flera andra punkter hördes frän kritik från ÖB.
Försvaret borde exempelvis ha en framträdande roll i händelser av ett terrorangrepp mot Sverige, ett uppdrag som inte ingick i försvarsbeslutet, framhöll ÖB. Hur försvaret framöver ska användas för att stödja det civila samhället - vid terrorangrepp eller katastrofer lyckades försvarsministern inte klargöra.
Samtidigt som försvaret inte ska "dimensioneras" för att stödja det civila samhället menade Leni Björklund att det inte handlar om utan hur militären ska kunna stödja polisen och hänvisade till en pågående utredning som ska presenteras i sommar. Jag vill bara veta vad vi ska göra - så gör vi det, kommenterade ÖB vid den påföljande presskonferensen.
Att försvaret befinner sig i en omvälvande förändringsperiod är i det närmaste en underdrift. ÖB:s kritik att det finns "en obalans" mellan försvarsbeslutets konsekvenser den närmaste tiden och det långsiktiga målet bör därför tas på största allvar. Enligt försvarsbeslutet ska försvaret fortfarande finnas till för att försvara landet från angrepp. Dessutom ska det internationella deltagandet öka - samtidigt som anslagen bantas med ett antal miljarder.
När officerare nu sägs upp på grund av arbetsbrist innebär det i första hand att yngre officerare drabbas - vilket får till följd att satsningar på ökad jämställdhet i försvaret nästan går om intet.
Men det stannar inte där. Den allmänna värnplikten blir i praktiken ett minne blott när bara var femte ung man i varje årskull förväntas dra på sig uniformen. För att Sverige ska kunna leva upp till de internationella åtagandena måste en stor andel av dessa värnpliktiga rekryteras till utlandstjänstgöring, vilket ska ske genom s k motivationshöjande åtgärder. Hur det ska gå till i en tid då personal sägs upp och nyrekryteringen till officerstjänster upphör förblir en obesvarad fråga.
Med tanke på att ÖB menar att "försvarsbeslutet inte ger tillräcklig vägledning" för hur ambitionerna ska anpassas till de ekonomiska ramarna finns det anledning att känna stor oro för försvarets framtid.