Men i det väsentliga är hennes argumentering lika lite hållbar som de flesta övriga reformmotståndares. Om det nu skulle vara som hon påstår men jag betvivlar, att rysssarna redan i dag generellt skulle befinna sig i en socialt mer utsatt situation än letterna vore det ju så mycket mer angeläget för dem att lära sig bra lettiska.
Däremot går det inte att utesluta att det i framtiden kan uppkomma en icke-lettisk underklass. Ett huvudsyfte bakom skolreformen är i själva verket att om möjligt försöka förekomma en sådan utveckling genom att förbättra undervisningen i lettiska så att ungdomar som inte har lettiska som modersmål får bättre förutsättningar att kunna hävda sig på framtidens arbetsmarknad.
Skall man förstå strävandena att stärka det lettiska språkets ställning och motiven för den lettiska politiken i medborgarskapsfrågan får man göra sig mödan att sätta sig in i den historiska bakgrunden.
Lettland var ockuperat i ett halvt sekel. Sovjet strävade systematiskt efter att förändra befolkningssammansättningen i landet så att letterna skulle komma i minoritet i sitt eget land.
Som Lassinantti noterar är de redan i minoritet i sin egen huvudstad. I hur många andra länder är det fallet? Avsikten med denna förryskningspolitik var att säkra en permanent rysk politisk, ekonomisk och militär dominans över Lettland.
De ryssar - och andra slaver, samt deras ättlingar - som kom till Lettland efter 1940 inom ramen för detta förryskningsprogram är enligt alla rimliga definitioner invandrare. De kan lika lite som invandrare i andra länder göra anspråk på att få bli medborgare med automatik.
Däremot har de, tack vare Lettlands framsynta politik, möjlighet att välja att ansöka om medborgarskap och avlägga ett enkelt språktest och kunskapsprov för att bli medborgare, vilket mer än 90 procent av dem som försöker klarar.
Under första halvåret i år fördubblades antalet ansökningar om medborgarskap.