Från Paris till Uppsala?
Över en vecka har kravallerna pågått i Paris förorter och oroligheterna sprider sig nu till andra delar av landet.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
i brand och de tusentals poliser och brandmän som har satts in för att stoppa kravallerna möts av stenkastning.
Den tändande gnistan var en tragisk olycka då två pojkar dog i en transformatorstation när de försökte undkomma polisen. Men missnöjet i de franska förorterna har pyrt en längre tid. Segregationen är djup, arbetslösheten enorm och utanförskapet stort. Krisen har förvärrats av att inrikesminister Sarkozy valt en hårdför linje mot våldsverkarna och gjort flera oförsiktiga uttalanden.
Problemen i de franska förorterna är inte nya, men har växt med tiden. Dessvärre är det inte en situation som är unik för Frankrike. Vi ser liknande mönster på många håll i Europa, inklusive Sverige. Det
har måhända inte gått så långt här som på andra håll. Men starka motsättningar skulle kunna resultera i betydande oroligheter även i vårt land.
Förfärande tecken i tiden finns. Det är inte länge sedan polishuset i Södertäljeförorten Ronna blev beskjutet av ungdomsgäng. För en vecka sedan samlades flera hundra ungdomar i en Göteborgsförort för att vandalisera kyrkor, busshållplatser och bilar. Den som söker i UNT:s arkiv om när den senaste anlagda bilbranden ägde rum i en Uppsalaförort behöver inte ens bläddra en månad bakåt i tiden.
Handlingar som dessa kan naturligtvis inte försvaras. Samtidigt finns det inte någon enkel lösning på ett mångfacetterat problem som detta. Men en viktig väg framåt stavas egenmakt. När skolan misslyckas att ge elever kunskaper och när människor från andra länder förvisas till passivt bidragsberoende förvärras situationen.
Här finns mycket att göra för att brytasegregationen.