Onsdagens riksdagsdebatt om våldsbejakande extremism visar på en bred samsyn mellan sju av partierna. Sverigedemokraterna har inte lyckats ”vrida debatten” till att bara handla om en sorts terrorbrott. I riksdagen finns nu goda förutsättningar för att fortsätta bekämpa terrorism, med en lagstiftning som både kan beivra brott och värna integriteten.
Den våldsbejakande extremismen är relativt väl kartlagd i Sverige. I flera rapporter från Säpo, den senaste i slutet av förra året, beläggs att såväl höger- och vänsterextremism som extrem islamism är potentiellt allvarliga hot mot medborgarna och demokratin i Sverige. Olikheter finns, men också många likheter, som att våldet ofta har sitt ursprung i utanförskap och frustration hos unga män.
Sverigedemokraterna har sedan sitt inträde i riksdagen pekat ut hela gruppen svenska muslimer som indirekt ansvariga för vad ett fåtal extremister gjort, liksom förstås Sveriges invandringspolitik. Med självmordsbomben i Stockholm 11 december tyckte man sig ha fått vatten på sin kvarn (även om utropet ”äntligen” på en SD-blogg senare togs tillbaka) och det är bakgrunden till att man begärde gårdagens debatt.
Övriga sju partier har i stort sett lyckats hålla huvudet kallt sedan attentatet, även om någon debattör blandat ihop politiserad islam med extremism och kallat alltsammans islamism, i betydelsen terrorism med religiösa motiv. Därför var det befriande att debatten nu var så fri från sådana glidningar. Det var närmast totalt fokus på att bemöta Jimmie Åkessons försök att sprida SD:s extrema bild av extremismen.
Åkessons taktik är glasklar. I likhet med högerextrema partikamrater runt om i Europa demoniserar han islam, vars förlängda arm påstås vara de ”välutbildade jihadister” som skickas ut för att förgöra oss. Alla muslimer påstås ha skuld i detta eftersom de gör för lite för att förhindra dåden. Samtidigt förringar han all annan extremism som han beskriver som ”förvirrade veganer” eller separatister som ”eldar papperskorgar i Baskien” och inte alls utgör något hot mot Sverige.
Motbilden är lika glasklar: Hoten mot det öppna samhället bemöts med öppenhet och tydlighet. Våra åtgärder bygger inte på spekulationer utan på det vi vet genom myndigheters kartläggning och arbete. Bekämpningen av terrorismen börjar i lokalsamhället, med kunskap hos skola, socialtjänst och polis om ungdomar och deras delaktighet och syn på samhället.
En effektiv brottsbekämpning behövs också för att förhindra nya terrorattentat. Justitieminister Beatrice Ask (M) och gruppledaren Sven-Erik Österberg (S) var här översvallande positiva och tydliga i sin vilja att komma till breda överenskommelser om hur det fortsätta arbetet ska se ut, om hur åtgärderna ska vägas mot intrånget i den personliga integriteten.
Det är bråttom att komma till skott. Ett nytt attentat likt det i Stockholm kan åter öppna slussarna för en attack mot öppenhet, demokrati och människors lika värde.