Genombrott i Bryssel

Uppsala2007-03-10 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Visst, djävulen bor i detaljerna och det är många detaljer om exakt vilka och hur stora åtaganden de olika EU-länderna ska göra när det gäller att minska EU:s samlade utsläpp av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020 som återstår att klara ut efter EU:s toppmöte i Bryssel.
   Ändå är det motiverat att tala om ett historiskt genombrott. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har helt rätt när hon talar om "en helt ny dimension av EU-samarbetet" och "det mest omfattande miljöarbetet i världen".
   Den tyska förbundskanslern fick också igenom sitt krav på att besluten om miljömålen ska vara bindande.
   Det innebär ett starkt tryck på EU:s medlemsländer att verkligen genomföra de uppgifter som de åtar sig. Om de underlåter att göra detta kan de nämligen hamna inför EG-domstolen.
   Kompromissen ligger i att EU-kommissionen nu ska förhandla fram nationella mål med varje medlemsland. I de förhandlingarna ska hänsyn tas till varje lands energipolitiska utgångsläge och nuvarande användning av förnybar energi.
   Man kan lugnt utgå ifrån att det blir svåra och hårda förhandlingar. Lika säkert är att de länder som redan i utgångsläget ligger bra till kommer att uppmanas att ta på sig ett ytterligare beting för att lätta bördorna för länder med sämre förutsättningar. Sverige, Finland och Danmark får räkna med att göra extrainsatser.

   Det är utmärkt att statsminister Fredrik Reinfeldt i sin nymornade miljöentusiasm i går signalerade svensk beredvillighet att visa sådan solidaritet. Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra länder, inte minst genom den stora tillgången på vattenkraft och kärnkraft.
   Samtidigt finns det ingen anledning att förhäva sig. Alla länder har svagheter som behöver avhjälpas. För Sveriges del handlar det inte minst om göra något åt ett av Europas mest ålderstigna och bensintörstiga bilbestånd.
   
Läs mer om