Vad händer i Afghanistan? Sedan den USA-ledda invasionen av Irak når omvärldens blickar allt mer sällan dit. Få verkar bekymra sig över situationen i Kabul med omnejd, trots att inte ens den mest optimistiska bedömare kan glädja sig åt utvecklingen i landet sedan talibanerna drevs bort från makten.
Centralregeringen saknar resurser och dess inflytande i landet minskar ju längre bort från huvudstaden Kabul man kommer. Där härskar krigsherrar och andra banditer. Dessutom finns det fortfarande talibanska motståndsfickor kvar som gör livet osäkert för både civilbefolkningen och internationella styrkor.
Bara två månader innan det är tänkt att hållas presidentval i Afghanistan kom en trist bekräftelse av läget. Efter 24 års verksamhet i landet har den internationella hjälporganisationen Läkare utan gränser beslutat sig för att lämna landet. Tillbakadragandet förklaras med att säkerhetsläget är så uselt att hjälpinsatser till det afghanska folket har blivit praktiskt taget omöjliga.
Det är mycket anmärkningsvärt. Under sin tid i Afghanistan har organisationen tvingats arbeta både under sovjetisk ockupation, blodigt inbördeskrig och talibanskt styre. Trots det är det först nu som situationen alltså är så allvarlig att det inte går att stanna kvar.
Den utlösande faktorn för beslutet var när fem hjälparbetare i början av juni mördades i den nordvästra provinsen Badghi. Talibanerna tog på sig ansvaret med motivering att Läkare utan gränser inte är riktiga hjälparbetare, utan amerikanska spioner.
Enligt företrädare för hjälporganisationer som opererar inom landet har USA-alliansen ibland inte kunnat hålla isär militärt arbete och biståndsinsatser. Civilbefolkningen har uppmanats att lämna information om talibaner för att få bistånd, vilket har lett till situationen att också hjälparbetare uppfattas som militära mål.
Självklart ska inte akutbistånd villlkoras på det sätt som har skett, men det underliggande problemet är att det saknas resurser för att garantera hjälparbetarnas säkerhet. Ett ökat internationellt stöd skulle inte behöva kosta mycket - landet är så fattigt att varje krona ger stora effekter - men betyda mycket för framtiden. Såren från nästan 30 års krig tar lång tid att läka. Det är viljan, inte slantarna, som nu kan sätta käppar i hjulet för en positiv utveckling i Afghanistan.