I engelskproven placerade de svenska eleverna sig imponerande nog jÀmsides jÀmnÄriga elever pÄ Malta, dÀr engelskan Àr ett officiellt sprÄk. VÄrt största andrasprÄk Àr spanska, men dÀr var resultaten inte alls lika uppmuntrande. En fjÀrdedel av de spanskstuderande svenska högstadieeleverna nÄdde inte ens upp till nybörjarnivÄn i lÀsförstÄelse.
MÀtningar frÄn EU:s statistikkontor har tidigare visat att hela Norden ligger bra till i en europeisk jÀmförelse av sprÄkkunskaper. SÀmre resultat fick dÀremot lÀnderna i Sydeuropa, som Portugal och Grekland, och nÄgra av de forna öststaterna, exempelvis Ungern. Men dit hör ocksÄ Storbritannien och Irland, som paradoxalt nog bara blir mer och mer ensprÄkiga i takt med att övriga Europa lÀr sig deras modersmÄl. HÀlften av Storbritanniens gymnasieelever studerar numera inget sprÄk förutom engelska, och det Àr siffror som lÀr straffa sig. Engelskans roll som globaliseringens lingua franca har haft revolutionerande effekter för Europaintegrationen, men enbart engelska förslÄr inte för den som verkligen vill smÀlta in i andra samhÀllen och samtal.
För svensk rĂ€kning Ă€r det dock en smula bekymmersamt att spanska blivit största tredjesprĂ„k. Spanskan talas visserligen globalt, men Sverige har trots allt sĂ€rskilt starka historiska band till Tyskland och Frankrike, som i hundratals Ă„r pĂ„verkat vĂ„r kultur â det Ă€r bara att rĂ€kna lĂ„neorden. De moderna staterna Tyskland och Frankrike Ă€r EU-samarbetets hörnpelare, tillhör de viktigaste marknaderna för svenska varor och Ă€r populĂ€ra mĂ„l för bĂ„de turister, studenter och utflyttare.
Spanskans uppsving i svensk skola sedan nittiotalet hÀnger i stÀllet frÀmst samman med att det uppfattas som det mest lÀttlÀrda av de tre stora europeiska sprÄken, och dÀrför drar till sig fler (men ofta sÀmre motiverade) studerande. Med all respekt för de elever och lÀrare som tar sina spanskstudier pÄ allvar, kunde man önska att fler valde tyskan eller franskan. Det skulle löna sig för bÄde dem och för samhÀllet i stort.
Vad Ä andra sidan engelskkunskaperna betrÀffar, Àr det viktigt att inse att de svenska framgÄngarna har mindre med undervisningen att göra Àn med engelskans speciella roll i Sverige. Förutom de historiska influenserna frÄn Storbritannien och USA gynnas engelskan i dag av det moderna Sveriges entusiastiska omfamning av globaliseringen, med allt vad det innebÀr av resor och utlandsstudier, Hollywoodfilmer, amerikanska tv-sÄpor och internet i varje hem och hand.
Denna kultur- och ekonomidrivna sprĂ„kinlĂ€rning ger, med tanke pĂ„ EU-integrationens lĂ„ngsamt malande kvarnar, visst hopp ocksĂ„ för svenska elevers tysk- och franskkunskaper. Men vi har förstĂ„s inte tid att vĂ€nta pĂ„ att kontinentens stora sprĂ„k nĂ„r oss â bĂ€ttre hĂ„lla jĂ€mna steg med samtiden och se till att föra ut dem i skolan redan nu. Por favor!