KERSTI KOLLBERG FRISTÅENDE KOLUMNIST: Goda råd är dyra för kommunen

Sverige har runt 40 universitet och högskolor. Det är inte illa på en befolkning på cirka nio miljoner, tycker en del. Andra anser att det är ungefär 35 lärosäten för mycket. För en del år sedan skrev statsvetarprofessorn och universitetskritikern Bo Rothstein att två och ett halvt universitet var lagom för en liten befolkning som vår - om man också ville upprätthålla en hög vetenskaplig nivå.
Den rika floran av universitet och högskolor har självfallet haft en klar påverkan på de kommuner där lärosätena är belägna. Det gäller särskilt de nya och mindre högskolorna. Men Uppsala skiljer sig markant från större delen av högskolekommunerna. Jag vågar påstå att rikets äldsta universitet inte haft den påverkan på kommunen som skulle vara möjlig.
Detta är på en gång begripligt och obegripligt. Begripligt eftersom universitetet slåss om att vara ett klart ljus i den internationella excellensen och knappast har resurser att snegla åt lokala frågor. Obegripligt eftersom Uppsala kommun alltför sällan använder sig av den ofantliga tillgång av kunskapsmässig infrastruktur som finns i kommunens ena universitet.
Uppsala universitet har på senare år på ett föredömligt sätt ägnat sig åt "den tredje uppgiften", dvs fört ut forskning och annan verksamhet som förekommer vid lärosätet, men det har varit brett upplagda föredrag, konserter, musikluncher osv som vänder sig till allmänheten. Att ge sig in i den kommunala världen har det sällan varit tal om.
När det gäller SLU är det delvis annorlunda. Även SLU tävlar på den internationella vetenskapliga arenan men här finns det en helt annan vana att vända sig utåt, till den areella näringen och i viss mån även till kommuner.

Klimatfrågan gör nu att goda råd är dyra och Uppsala kommun borde på ett mer medvetet sätt än hittills börja efterfråga den kunskap som finns hos de båda universiteten. Vid konferensen om hållbar utveckling som hölls förra veckan i Uppsala, arrangerad av de två universiteten och Uppsala centrum för hållbar utveckling, belystes behovet av en samlad kunskapsutveckling för kommunerna. I utbildningen, dvs förskola, grundskola och gymnasieskola, finns ett starkt sådant inslag, men den stöds sällan av en motsvarande utveckling på den politiska nivån inom kommunen.
Dessbättre finns nu ett projekt där de båda universiteten riktar in sig på en hållbar utveckling i staden. Därvid riktas sökarljuset på relationen mellan staden och den omgivande landsbygden, på nya energiformer, på förtätning av stadskärnan och nödvändigheten av att behålla grönytor även inne i staden.
Förhoppningsvis kan företrädarna för alla partier inse nödvändigheten av ett sådant tillskott av kunskaper och erfarenheter och på grundval av detta fatta beslut som gör att Uppsala kan möta framtiden på ett resursintelligent sätt.