Efter pigdebatten för tio år sedan lade socialdemokraterna locket på och sedan dess har frågan om avdrag för så kallade hushållsnära tjänster varit död. ROT är fint medan RUT - rengöring, underhåll, tvätt - är fult, blev s-regeringens linje. Att ROT-tjänsterna främst utförs av män i branscher där starka fackföreningar har stora intressen, medan RUT-tjänster tillhandahålls av kvinnor - ofta invandrade - utan vare sig skyddsnät eller fackföreningsstöd spelade naturligtvis roll.
Det är knappast en hemlighet att den svarta marknaden inom städsektorn är stor. Efterfrågan på tjänsterna finns där, men få vill eller kan betala det pris, runt 300 kronor, som en timmes städhjälp kostar på den vita marknaden. Framför allt inte när man vet att samma sak går att få för en hundralapp eller mindre.
Orsaken till att priset på tjänster är så högt är att arbete beskattas hårt i Sverige. Förutom de cirka 30 procent som en normalinkomsttagare betalar i inkomstskatt betalar ju arbetsgivaren in lika mycket i arbetsgivaravgifter. Om en privatperson använder sina skattade pengar till att köpa en tjänst av någon - snickare eller städare - ska priset förutom att täcka dennes inkomstskatt och sociala avgifter även räcka till tjänstemomsen. Och förhoppningsvis ge en slant över att leva på.
I Finland har socialdemokraterna valt en annan väg än i Sverige. Där finns sedan ett par år en typ av RUT-avdrag. Upp till 60 procent av kostnaderna för städ- och tvättjänster kan dras av, vilket gör att timtaxan landar på ungefär en dryg hundralapp. Inte riktigt lika lågt som på den svarta marknaden, men tillräckligt lågt för att de flesta ska välja det vita alternativet. Folk som betalar vill gärna göra rätt för sig och de som arbetar vill gärna ha den trygghet och de förmåner, bl a pensionsrätt, som arbete i den vita sektorn för med sig.
Vårt östra grannland valde att lätta skattebördan på hushållstjänster av framför allt en anledning - att skapa jobb. Det har onekligen lyckats. Ungefär 100 000 personer är i dag anställda i denna sektor. Därmed är det också lätt att räkna ut att reformen knappast är något som bara har gynnat redan välbeställda personer. De flesta köparna av hushållstjänsterna är vanliga människor, som vill ägna tid åt familj och karriär i stället för fönsterputs och dammsugning.
Men vare sig möjligheten att komma tillrätta med svartjobbet eller att skapa en stor mängd arbetstillfällen verkar locka den sittande svenska regeringen. Arbetslivsminister Hans Karlssons främsta recept för att stoppa svartarbete är att krångla till reglerna för F-skatt - som om Sveriges problem är att vi har för många företagare.
Ljuset i mörkret är att en viss inre opposition har börjat skönjas inom socialdemokratin. De mest optimistiska tror att ett förslag kommer redan före valet 2006.
Det vore i så fall ett utmärkt tillfälle för Göran Persson att vrida ett vapen ur händerna på den borgerliga alliansen. Sedan flera år finns en gemensam borgerlig motion om skattelättnader för hushållstjänster. När nu ROT-avdraget åter-igen är på plats borde steget för regeringen att ansluta sig till oppositionen inte vara långt.