Grov trolöshet
LEDARE Förskräckande detaljer om Skandias tidigare chefer har lagts fram av den oberoende utredaren Otto Rydbeck utöver de häpnadsväckande skandaler som redan var kända. Bland annat upphävde chefer på Skandia på egen hand styrelsens beslut om tak för bonusprogrammen.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
grovt skattebrott.
Därutöver finns det ett antal personer i Skandias tidigare ledning som enligt överåklagaren har uppträtt djupt oetiskt och eventuellt också brottsligt.
Det är frågan om flera parallella bonussystem på sammanlagt nära två miljarder kronor till ett 80-tal chefer. USA-chefen Jan Carendi lyckades skaffa sig totalt 360 miljoner kronor, trots att just verksamheten i USA så småningom gick så illa att den hotade Skandias existens.
Till Jan Carendis "meritlista" hör också att sälja förvaltningen av Skandia Liv till Den norske Bank för 3,2 miljarder, pengar som gick direkt in i Skandia men som spararna i livbolaget alltså gick miste om. Affären kritiserades hårt, men Otto Rydbecks utredning anser att det inte går att kräva kompensation för detta. Det är ju inte förbjudet att göra dåliga affärer. Konsumentombudsmannen tänker ändå försöka få ut skadestånd.
Nu ska man ju komma ihåg att de sänkta ersättningar, som försäkringstagarna nu får, inte beror på chefernas osannolika förmåner utan på nedgången på börsen. Även om Skandiacheferna varit helt fläckfria skulle ersättningarna ha sänkts, med all sannolikhet lika mycket.
Nuvarande styrelsordföranden Bengt Braun har redan lämnat sin post. Skälet är att han har suttit i styrelsen medan dessa skandalösa bonusprogram och fifflet med lägenheter pågick. Men utredningen visar att de företagsamma cheferna gick bakom ryggen på styrelsen och först i efterhand redovisade vad de gjort. Styrelsen har förstås ett ansvar i alla fall. Därför är det rimligt att också andra personer som satt i Skandias styrelse vid den tiden också avgår.
De utpekade cheferna på Skandia har agerat upprörande girigt och omoraliskt. Det är fråga om en fusk- och mygelkultur som av de inblandade tydligen upplevdes som fullständigt normal.
Att gå bakom ryggen på styrelsen och driva fram dessa hisnande förmåner är illa nog. Men varför hade inte styrelsen mer råg i ryggen än att man stillatigande accepterade att bli lurad? Och vad gjorde företagets revisorer? De var uppenbarligen också med i gänget. Och vad gjorde Finansinspektionen, som ju faktiskt har till uppgift att granska inte bara bankerna utan också försäkringsbolagen? Skandias skandaler har skadat hela det svenska näringslivet.
I EU diskuteras nu att ersättning till ledning och styrelse i aktiebolagen ska beslutas på bolagsstämman. Om inte EU fattar något sådant beslut är den svenska regeringen inne på att göra något liknande på egen hand. Det är bra. Men det avgörande är att de få personer som ingår i de stora svenska företagens ledning och styrelser måste få någon storts kontakt med samhället i övrigt, att rekryteringen breddas — varför inte med ett antal kvinnor? — och att de tvingas inse att de inte är märkvärdigare än att de måste leva efter samma regler som vi andra.