Han som bestämmer
Så fick vi då se den nya regeringen med åtta nya ansikten plus en del ommöbleringar bland de gamla. Statsminister Göran Persson har gjort så stora förändringar att man nog kan tala om en ny regering.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Somliga utnämningar överraskar. Göran Persson har tydligen infört en ny sorts minister, opinionsminister. Margareta Winberg, Mona Sahlin och Morgan Johansson ska tydligen i första hand försöka övertyga väljarna om sina åsikter om jämställdhet, integration och kamp mot droger.
Visst är det fint att satsa på att övertyga folk men är det verkligen ministrar som ska göra det? Det fanns förr något som hette folkrörelser. Det finns än så länge något som heter partier. Men nu är det tydligen så att åsikterna ska komma uppifrån, från
regeringen.
Man kan också notera att det kanske ändå inte är så jämställt i regeringen som Göran Persson skryter med. Visserligen är fyra av de åtta nya kvinnor och av 22 ministrar i hela regeringen är tio kvinnor. Men ser man till posterna är det ingen tvekan om att det är männen som står för de tunga inslagen. Kvinnorna får stå för förnyelsen, de mer osäkra korten.
En av de stora överraskningarna är Leni Björklund som försvarsminister. Hon kommer från Svenska kyrkan och har bland annat varit landstingsråd och chef för Spri, som sysslade med rationaliseringar inom sjukvården.
Att ha erfarenhet av rationaliseringar och förvaltning är en god sak för en försvarsminister. Men en försvarsminister som säger att "fred och försoning är de viktiga frågorna" blir man något fundersam över. Försvaret brukar man ju annars ta till
när det där med fred och försoning har misslyckats. Men med tanke på att regeringens stödpartier båda vill lägga ned försvaret finns det kanske en tanke bakom hennes utnämning.
Att vice statsministern och den nya chefen för superdepartementet båda är motståndare till att Sverige går med i EMU kan synas märkligt. Men EU-motståndaren Margareta Winberg har uppenbarligen inte haft några som helst problem med att anpassa sig till det svenska medlemskapet i EU. Hon kommer säkert att anpassa sig också om det blir ja i folkomröstningen om EMU.
Och nye näringsministern Leif Pagrotsky tänker tydligen inte heller göra stor sak av sitt EMU-motstånd. Det har statsministern redan klarat ut med honom, framgick det.
Och det är där det ligger: De nya ministrarna kan inte göra annat eller mer än vad Göran Persson tillåter. Inte heller Leif Pagrotsky kan göra mer för näringslivet än vad LO och Göran Persson kan acceptera.
Så trots den stora förändringen i regeringen förblir politiken sannolikt ungefär densamma. Nya och fler ansikten, visst, men det är samma Persson som bestämmer.