Lånar svenska folket för mycket? Det anser många ekonomer. Under tredje kvartalet i år ökade lånen med 50 miljarder och den årliga takten stiger med 9 procent, alltså betydligt mer än den ekonomiska tillväxten. Så kan det inte fortsätta i längden. Både riksbankschefen och Finansinspektionen har uttryckt oro, liksom finansminister Anders Borg.
I oktober infördes ett bolånetak, alltså att man inte får låna mer än 85 procent av bostadens värde. Men det tycks som om taket inte har fått någon större betydelse. Bankerna har inte sett något som pekar åt det hållet. Låntagarna kan ju fylla på med blancolån, alltså dyrare lån utan säkerhet.
Vad kan man då göra för att sänka skuldnivåerna? En uppenbar åtgärd är att minska eller ta bort avdragsrätten för räntor. Det är egentligen konstigt att avdragsrätten behållits samtidigt som fastighetsskatten har sänkts dramatiskt. Man borde nog se hela beskattningen i ett sammanhang och tillsätta en rejäl skatteutredning. Då kan man samtidigt ta ställning till fastighetsskatt och avdragsrätt för räntor.
Ett mer drastiskt steg vore att införa krav på amorteringar. Finansministern har sagt att han inte vill ha någon lag om detta, men däremot ser han gärna att bankerna själva tar tag i frågan.
Man skulle ju kunna börja med att införa en skyldighet för banken att informera om amorteringar och upprätta en amorteringsplan för alla nya låntagare. Hur hårt man sedan ska driva kravet att låntagaren måste hålla sig till planen kan vara individuellt. Om det inte skulle fungera kan man införa absoluta krav utan undantag.
Problemet med bostadsbubblor som dem i USA eller Spanien är att de inte är så lätta att upptäcka förrän de har spruckit, och då är den svåra krisen där. Att allt fler svenska ekonomer, med finansministern och riksbankschefen i spetsen nu börjar tala om risken för lånebubblor är allvarligt nog. Det finns redan nu goda skäl för den som ska ta ett nytt lån att fundera, inte bara på om man har råd med höjd ränta utan också om man har råd med borttaget ränteavdrag eller regelbundna amorteringar.
Bankerna har hittills sagt att de inte ser några problem. De säger sig ha full koll på sina kunders kreditvärdighet. Men det ansåg också ett par irländska banker som sedan utan statligt stöd skulle ha gått omkull när krisen kom. Kanske har de svenska bankerna bättre koll, men små länder har inte råd med ekonomisk obalans.
Regeringen vill helst slippa lagstiftning, och det är begripligt. Men i en svår situation kan det bli nödvändigt med en lagreglering. Nya låntagare måste nog räkna med att sötebrödsdagarna, när man kunde ta nya stora lån och räkna med full avdragsrätt för räntan och slippa allt tal om amorteringar, snart är över. Om något år görs en utvärdering av lånetaket och har skuldberget inte minskat då kommer spelreglerna med all säkerhet att ändras på något sätt.