Hatet är inte långt borta

Högerextremistiska partier vinner mark i krisens Grekland.

Högerextremistiska partier vinner mark i krisens Grekland.

Foto: SCANPIX

Uppsala2013-02-03 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det har sagts att 2013 är året då eurokrisen når sin botten. Snart blir det kanske, förhoppningsvis, bättre. Men det gäller bara delar av Europa. I Spanien är 6 miljoner arbetslösa och i Grekland syns ännu inget ljus i tunneln.

De grekiska åtstramningarna har hittills lett till svåra tider för många av landets invånare. Att situationen hade varit ännu värre utan åtgärderna, landet hade varit bankrutt och sannolikt utkastat ur den gemensamma valutan, gör inte missnöjet med åtstramningspolitiken mindre.

När de etablerade partierna upplevs svika medborgarna banar det väg för nya partier – allt från vänsterpopulisterna i Syriza till det nazistiska Gyllene Gryning. Det senare partiet fick sju procent i parlamentsvalet, men stöds enligt de senaste opinionsundersökningarna av 13 procent av väljarna. Partiets starka ställning sätter allt tydligare spår i det grekiska samhället. EU-kommissionär Cecilia Malmström beskriver i en intervju i tidskriften Neo hur Gyllene Gryning agerar för att vinna nya sympatier – och omsätta sin hatpropaganda i praktisk handling: ”De bygger sin egen verksamhet i Aten, där de stöttar ensamma familjer på dagarna och misshandlar invandrare på kvällarna.

Ekot i Sveriges Radio har nyligen sänt ett reportage som bekräftar Cecilia Malmströms konstaterande. Pakistanska invandrare vittnar om hur de på väg till sina arbeten har omringats och misshandlats av beväpnade män. De fruktar för sina liv och vågar inte längre lämna sina lägenheter.

Tyvärr är det politiska våldet och rasistiska hatet inte begränsat till Grekland. I den ekonomiska krisens spår har högerextrema rörelser fått ett uppsving också i andra europeiska länder. I Ungern angriper partiet Jobbik romer och kräver att judar ska registreras. Samtidigt förhandlar landet med Internationella Valutafonden om nödlån.

Framgången för de högerextrema rörelserna kan inte enbart förklaras med den ekonomiska utvecklingen. Men det går inte att bortse ifrån att ökade inkomstklyftor, fattigdom och en bristande tilltro till staten och etablerade partier fungerar som ett slags destruktiv katalysator.

Sverige och EU måste fördöma det som sker, men inte låta sig luras och tro att diplomatiska markeringar räcker för att vända utvecklingen. Vi måste också dra lärdom av det – och hur snabbt det har gått. Vår tillvaro må vara trygg och kanske är det i år eurokrisen når botten. Avståndet mellan en välmående demokrati och ett samhälle som hålls gisslan av hat och politiskt våld är ändå kortare än man tro.

Läs mer om