HD-domen och civilkuraget
LEDARE. Ansvaret för missförhållanden i vården ska i första hand ligga på vårdens ledarskap, såväl det politiska som på chefsnivå. Samtidigt vore det orimligt om anställda aldrig skulle behöva ta ansvar för rent personliga misstag och fel.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det var för fyra år sedan som den tre månader gamla flickan efter krampanfall fick en tio gånger för stor dos av läkemedlet och avled. När den ansvariga sjuksköterskan upptäckte sitt misstag rapporterade hon det och en åklagare i Kalmar beslutade att väcka åtal för vållande till annans död.
Sjuksköterskan dömdes för brottet i tingsrätt, hovrätt och nu senast i Högsta domstolen.
Högsta domstolens dom har betraktats som den första som på allvar behandlar frågan om vem som bär ansvaret för fel begångna i sjukvården. Misstag i vården prövas vanligtvis i hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvarsnämnder. Vårdpersonal kan emellertid också ställas till svars för sitt handlande på straffrättslig grund i allmän domstol.
HD menade i sin dom att sjuksköterskan varit oaktsam på ett sätt som inte var ursäktligt när hon feldoserade läkemedlet och att tid att kontrollera doseringen hade funnits vid det aktuella tillfället. Med utgångspunkt i hänsynen till patienternas trygghet och förtroendet för sjukvården, ansåg HD att sjuksköterskan skulle dömas.
HD-domen har självfallet väckt starka känslor och ett resonemang kring vårdpersonals personliga ansvar för fel begångna i tjänsten måste vara balanserat. Detta innebär dock inte att frågan inte är principiellt mycket viktig.
Naturligtvis är det oriktigt att döma enskilda anställda för att arbetssituationen vid landets sjukhus och andra vårdinrättningar ibland är så pressad att det är omöjligt att utföra arbetsuppgifterna på ett professionellt sätt. Utgångspunkten måste vara att ansvaret för missförhållanden inte ligger på enskilda anställda utan i första hand på vårdens ledarskap — såväl det politiska som på chefsnivå.
Samtidigt vore det orimligt om anställda ständigt skulle kunna gömma sig bakom det så kallade systemet, utan att behöva ta ansvar för rena personliga misstag och fel. Precis som HD skriver i sin dom, kräver tilltron till sjukvården faktiskt att människor kan förlita sig på enskilda anställda och att dessa i extrema fall måste kunna ställas till ansvar i domstol för fel de begått.
Sjuksköterskor har trots allt, precis som läkare, ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter. Med den status som sjuksköterskor förtjänar och de uppgifter de har följer även ansvar. Att en tragedi, som ett personligt misstag av det här slaget innebär, leder till en rättsprocess kan kanske framstå som stötande.
Samtidigt grundas de flesta straffrättsliga processer på personliga tragedier. Vårdförbundet är inte överraskande kritiskt till HD:s dom och menar att den kommer att leda till att deras medlemmar inte längre kommer att våga anmäla missförhållanden i sjukvården. En sådan utveckling vore självklart mycket allvarlig.
Förhoppningsvis kan sjuksköterskorna överträffa Vårdförbundets förväntningar på sina egna medlemmars civilkurage.