Varje år upphandlas varor och tjänster i Sverige för 500 miljarder. Att det inte här och där skulle uppstå oegentligheter är helt osannolikt. Men att detta skulle vara tecken på en utbredd korruption är precis lika osannolikt. Att ens antyda att svenska kommunalråd och höga tjänstemän skulle köpa sig röster och lojalitet genom att dela ut lukrativa affärskontrakt är direkt felaktigt. Ändå är det precis vad Miljöpartiet i Uppsala gör.
Efter kritiken mot kommunens sätt att hantera planerna på en ny arena, närmare bestämt hur Arenabolaget valts ut att sköta projekteringen av projektet och också fått betalt av kommunen för det, har Miljöpartiet i all hast sammanställt en handlingsplan för en hederlig kommun. Det är valrörelse och partiet hoppas vinna ytterligare några röster. Och för all del, flera av de åtta förslagen är svåra att motsätta sig.
Det borde till exempel vara en självklarhet att kommunen ska betala sina fakturor snabbt och i rätt tid. Samma sak gäller förslaget att noga kontrollera förvaltningarnas utgifter och att följa upp att beslut fattade av nämnder och kommunfullmäktige fullföljs. I en kommunal organisation där tjänstemännens inflytande är stort blir det inte alltid så.
Men Miljöpartiet nöjer sig inte med detta. Lockelsen att vinna några lättförtjänta röster blev uppenbarligen för stark. Att inrätta ett så kallat skvallerpris som belönar och så att säga institutionaliserar angiveri sänder helt fel signaler. Det hade också varit klädsamt om MP:s Maria Gardfjell och Alf Karlsson inte redan på förhand dömt ut kommunens hantering av arenafrågan. Istället gör duon sitt bästa för att misstänkliggöra den nuvarande majoritetens agerande.
Deras handlingsplan syftar nämligen inte till att göra Uppsala till en hederligare kommun utan till en hederlig. Miljöpartiet bryr sig inte ens om att lite subtilt antyda den borgerliga majoritetens påstådda ohederlighet - de skriver det rätt ut. Och allt kopplas till arenaprojektet.
Lyckligtvis faller Miljöpartiets anklagelser på sin egen orimlighet. Uppsalaborna, oavsett politisk hemvist, förstår förstås att kommunalråden och tjänstemännen tar sitt ansvar och inte agerar som korrupta småpåvar. De inser också att arenafrågan är långt ifrån glasklar, där har MP inget att hämta med sina förenklingar. Uppsala är redan nu en hederlig stad.